- Teoretiskt sett kan de vidta vilka sympatiåtgärder som helst så länge den tyska strejken är lovlig, vilket jag utgår ifrån att den är eftersom IG Metall står bakom, säger Dan Holke, chefsjurist vid LO-TCO Rättsskydd.
- Och så länge man inte vidtar sympatiåtgärder i eget syfte finns inga laghinder för dem.
Hittills har Sif och Metalls offentliga aktioner mot Electrolux planerade neddragningar och hot om utflyttning till låglöneländer begränsats till att man i en appell i höstas uttryckte oro och påpekade att Electrolux ska ta sitt sociala ansvar.
Om IG Metall nu skulle begära stöd av de svenska facken kan de alltså välja att gå mycket längre.
Ett färskt exempel är det som hände vid konflikten inom den finska pappersindustrin i höstas. Svenska Pappers vidtog då en övertidsblockad på sexton finskägda pappersbruk.
Sif uppmanade bland annat tjänstemännen att vara vaksamma så att arbetsuppgifter som var satta i blockad inte utfördes. Flera andra förbund vidtog också sympatiåtgärder innan konflikten avblåstes.
Så länge facken följer spelreglerna, som att varsla, kan arbetsgivarna endast försöka stoppa sympatiåtgärden genom att hävda att facken vidtagit åtgärden i eget intresse och be Arbetsdomstolen, AD, pröva det.
Om arbetsgivaren påstår att stridsåtgärden är olovlig är facket skyldigt att gå till AD och begära ett interimistiskt beslut om att sympatiåtgärden är lovlig. Det gäller dock inte om arbetsgivarens invändning är helt obefogad.
Strejken i Tyskland är en protest mot Electrolux planerade utflyttning av jobb, vilket också svenska Electroluxanställda hotas av. Är då inte risken stor för att arbetsgivaren kan få gehör för att en svensk sympatiåtgärd skulle ske i eget intresse?
- Nej, det är en ren solidaritetsaktion och i lagens mening kan det knappast vara något egenintresse för svenska fack att genomföra en aktion för att värna jobben i Tyskland eftersom det knappast förbättrar chansen att få behålla de svenska jobben, säger Dan Holke.
Möjligheten till att vidta sympatiåtgärder har länge kritiserats av arbetsgivarna som menar att man då drabbas, trots att man anser sig ha köpt fredsplikt genom att teckna kollektivavtal.
ANITA TÄPP
- Och så länge man inte vidtar sympatiåtgärder i eget syfte finns inga laghinder för dem.
Hittills har Sif och Metalls offentliga aktioner mot Electrolux planerade neddragningar och hot om utflyttning till låglöneländer begränsats till att man i en appell i höstas uttryckte oro och påpekade att Electrolux ska ta sitt sociala ansvar.
Om IG Metall nu skulle begära stöd av de svenska facken kan de alltså välja att gå mycket längre.
Ett färskt exempel är det som hände vid konflikten inom den finska pappersindustrin i höstas. Svenska Pappers vidtog då en övertidsblockad på sexton finskägda pappersbruk.
Sif uppmanade bland annat tjänstemännen att vara vaksamma så att arbetsuppgifter som var satta i blockad inte utfördes. Flera andra förbund vidtog också sympatiåtgärder innan konflikten avblåstes.
Så länge facken följer spelreglerna, som att varsla, kan arbetsgivarna endast försöka stoppa sympatiåtgärden genom att hävda att facken vidtagit åtgärden i eget intresse och be Arbetsdomstolen, AD, pröva det.
Om arbetsgivaren påstår att stridsåtgärden är olovlig är facket skyldigt att gå till AD och begära ett interimistiskt beslut om att sympatiåtgärden är lovlig. Det gäller dock inte om arbetsgivarens invändning är helt obefogad.
Strejken i Tyskland är en protest mot Electrolux planerade utflyttning av jobb, vilket också svenska Electroluxanställda hotas av. Är då inte risken stor för att arbetsgivaren kan få gehör för att en svensk sympatiåtgärd skulle ske i eget intresse?
- Nej, det är en ren solidaritetsaktion och i lagens mening kan det knappast vara något egenintresse för svenska fack att genomföra en aktion för att värna jobben i Tyskland eftersom det knappast förbättrar chansen att få behålla de svenska jobben, säger Dan Holke.
Möjligheten till att vidta sympatiåtgärder har länge kritiserats av arbetsgivarna som menar att man då drabbas, trots att man anser sig ha köpt fredsplikt genom att teckna kollektivavtal.
ANITA TÄPP
