Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Mer lust att jobba med välfärd och trygghet

Generösa välfärdssystem och reglerade arbetsmarknader följs av hög arbetsmotivation. Det hävdar sociologen Ingrid Esser i sin avhandling "Why Work".
Publicerad
Ingrid Esser har jämfört olika industriländer för att undersöka hur anställdas motivation påverkas av välfärdssystem och arbetsmarknadsregleringar. Med arbetsmotivation avser hon de drivkrafter, förutom de ekonomiska, som folk känner för att arbeta. Hennes avhandling på Stockholms universitet visar att i länder med generösa välfärdssystem och reglerad arbetsmarknad är människors lust att arbeta starkare.
Sverige och Norge toppar både vad gäller trygghet och motivation. De engelskspråkiga länderna Storbritannien, USA och Nya Zeeland ligger i botten. Tyskland, Italien och Schweiz utgör mittfältet.
Ingrid Esser har inte i första hand studerat orsakssambanden, men presenterar några möjliga förklaringar.
- Till att börja med bygger man in ekonomiska incitament att arbeta i välfärdssystemen. För att få a-kassa måste man ha jobbat tidigare, säger hon.
- Dessutom innebär trygghet större svängrum och möjlighet att hitta ett jobb som passar en själv bättre.
Det kan också vara så att arbetsglädjen ökar när det ekonomiska tvånget att arbeta och beroendet av arbetsgivaren minskar.
- Det enda negativa sambandet jag hittade var att befolkningen i länder där man kan gå länge på a-kassa har svagare pliktkänsla att arbeta. Det gäller Finland, Holland och Frankrike, men inte Sverige som man skulle kunna tro.
Upprepade undersökningar i framtiden kan kasta ljus över ämnet.
- För att egentligen komma åt mekanismerna bakom behövs data över tid, säger Ingrid Esser.

JÖRAN LINDEBERG

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.