Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Mer lust att jobba med välfärd och trygghet

Generösa välfärdssystem och reglerade arbetsmarknader följs av hög arbetsmotivation. Det hävdar sociologen Ingrid Esser i sin avhandling "Why Work".
Publicerad
Ingrid Esser har jämfört olika industriländer för att undersöka hur anställdas motivation påverkas av välfärdssystem och arbetsmarknadsregleringar. Med arbetsmotivation avser hon de drivkrafter, förutom de ekonomiska, som folk känner för att arbeta. Hennes avhandling på Stockholms universitet visar att i länder med generösa välfärdssystem och reglerad arbetsmarknad är människors lust att arbeta starkare.
Sverige och Norge toppar både vad gäller trygghet och motivation. De engelskspråkiga länderna Storbritannien, USA och Nya Zeeland ligger i botten. Tyskland, Italien och Schweiz utgör mittfältet.
Ingrid Esser har inte i första hand studerat orsakssambanden, men presenterar några möjliga förklaringar.
- Till att börja med bygger man in ekonomiska incitament att arbeta i välfärdssystemen. För att få a-kassa måste man ha jobbat tidigare, säger hon.
- Dessutom innebär trygghet större svängrum och möjlighet att hitta ett jobb som passar en själv bättre.
Det kan också vara så att arbetsglädjen ökar när det ekonomiska tvånget att arbeta och beroendet av arbetsgivaren minskar.
- Det enda negativa sambandet jag hittade var att befolkningen i länder där man kan gå länge på a-kassa har svagare pliktkänsla att arbeta. Det gäller Finland, Holland och Frankrike, men inte Sverige som man skulle kunna tro.
Upprepade undersökningar i framtiden kan kasta ljus över ämnet.
- För att egentligen komma åt mekanismerna bakom behövs data över tid, säger Ingrid Esser.

JÖRAN LINDEBERG

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Chef får halv miljon – efter att ha fått sparken

En ekonomichef på ett byggbolag blev avskedad. På helt felaktiga grunder ansåg han och Unionen, som tog fallet till domstol. Nu är parterna överens om förlikning, som ger mannen 500 000 kronor.
Sandra Lund Publicerad 19 maj 2026, kl 06:02
En persons hand syns i bild, den signerar ett dokument
Den ekonomichef som blev avskedad får nu en halv miljon kronor efter en förlikning mellan fack och arbetsgivare. Foto: Jessica Gow/TT

Mannen hade knappt jobbat i ett halvår på bolaget, där han skulle ansvara bland annat för budgetering och affärsutveckling. Ett halvår senare ville bolaget köpa ut honom, men han vägrade.

Då inledde arbetsgivaren en process för att bli av med honom. Orsaken till det ska ha varit olika syn på vem som egentligen skrivit under en blankett, som skulle skickas in till ett fondbolag där vissa anställda hade sina pensionsförsäkringar. Bolaget anser att chefen förfalskat vd:ns namnteckning.

Får en halv miljon efter förlikning

Ekonomichefen och hans fackförbund Unionen menar att det inte stämmer, och att chefen saknade skäl att sparka honom. Därför stämde man bolaget till Arbetsdomstolen (AD), vilket Kollega tidigare berättat.

Unionen yrkade då på dryga 160 000 kronor för bland annat utebliven lön, tjänstepension och bilförmån. 

Samt ett allmänt skadestånd på 190 000 kronor.

Nu har parterna i stället kommit överens i en så kallad förlikning. Mannen får nu 500 000 kronor.