Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sif kräver skärpning av arbetsgivarna

Alltför många företag struntar i att löneförhandla med facket. I stället fördelar arbetsgivaren potten på det sätt han anser lämpligt. Nu kräver Sif att företagen skärper sig.<br />
Publicerad
Sifs förhandlingschef, Lars-Bonny Ramstedt, tycker att det är för få lönetvister som går till central förhandling. Han vill se fler, och uppmanar klubbar att stranda lokala förhandlingar om arbetsgivaren inte sköter dem enligt avtal.
- Klubbarna viker sig. De hamnar i en situation där det ska se ut som om de har varit med och förhandlat fram lönerna. Annars hotar arbetsgivaren med att minska eller dra tillbaka ökningarna.
Mari-Ann Krantz, Sifs ordförande, har i ett brev till Teknikföretagens vd Anders Narvinger gett exempel på hur företagen bryter mot kollektivavtalet: de presenterar färdiga förslag till fördelning av lönepott och löneöversyn, de fastställer på egen hand löneutrymmet, de undanhåller löneuppgifter som klubbarna behöver för att kunna göra en korrekt analys av löneskillnaderna.
Har inte Sif någon skuld i det, till exempel genom att skriva under för luddiga avtal?
- Det kan man verkligen inte säga. Vi har skrivit in många bra saker i våra avtal. Om den ena parten skiter i det kapsejsar det. Hela den individuella lönesättningsprincipen går i kaputt, säger Lars-Bonny Ramstedt.
Ramstedt tror att en förklaring till att allt fler företag, framför allt på Teknikföretagens område, missköter sig beror på det internationella ägandet. Tidigare lät de den svenska ledningen sköta arbetsgivarrollen på egen hand. På senare tid har fler tagit en mer aktiv ägarroll, och dikterar villkoren som de svenska ledningarna har att rätta sig efter.
- Det är hög tid för en mobilisering i organisationen om facket ska finnas kvar.
Sifs förbundsstyrelse diskuterade att säga upp löneavtalet med Teknikföretagen, men beslutade sig för att inte göra det.
- När man säger upp ett avtal måste man veta hur man vill att strukturen på avtalet ska se ut. Det är en av sakerna vi ska göra i vår, ta reda på hur medlemmarna vill att det ska fungera. Vi vet ju att LO anser att tjänstemännen har fått för mycket pengar, så vi kan inte påstå att reallöneökningarna är för låga, säger Lars-Bonny Ramstedt.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar