Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facket på Gevalia litar på företaget

Facket på Sveriges största kaffeimportör har inga planer på att kräva att företaget ska ta större ansvar för kaffeplockarnas arbetsvillkor.<br />
Publicerad
I förra veckan rapporterade organisationen Swedwatch om förhållandena i det brasilianska kaffebältet. Många kaffearbetare har så låga löner att de har svårt att klara sig, ofta är de inte heller registrerade i socialförsäkringssystemet och får därför heller ingen pension, semesterersättning, sjuklön och föräldraledighet. Dessutom förekommer fortfarande både tvångs- och barnarbete, även om båda företeelserna minskat, enligt Swedwatch.
Varken Gevalia eller Zoégas vet vilka odlingar merparten av deras kaffe kommer ifrån, därför vet de inte heller om det förekommer exempelvis barn- eller tvångsarbete i produktionen, skriver Swedwatch.
Just den frågan är inget som facket har funderat över, säger Stefan Åberg, klubbordförande på Gevalia i Gävle.
- Vi fackliga har inte haft några speciella krav på företaget i de här bitarna, säger Stefan Åberg.
Däremot driver facken på den norska delen av Kraft Foods, där Gevalia ingår, ett projekt mot barnarbete på kakaoodlingar i Afrika. Choklad är Kraft Foods största produkt i Norden.
Stefan Åberg lyfter också fram att företaget satsar på att köpa in kaffe som är certifierat enligt Rainforest Alliance. I den certifieringen ingår bland annat att de anställda ska få en rättvis behandling och att man ska reducera användandet av bekämpningsmedel.
- De signaler vi fått är att företaget anser att man ska ha höga etiska krav, säger Stefan Åberg.
Swedwatch anser visserligen att certifieringen är positiv, men påpekar att det inte ger en ekologisk märkning och att odlarna saknar garanterat minipris.
Organisationen kräver nu att både Gevalia och Zoégas ska ta ett större ansvar för att se till att deras etiska krav omsätts i praktiken. Zoégas har nu beslutat att sälja ett rättvisemärkt kaffe. Rättvisemärkningen garanterar bland annat minimilön och att det inte förkommer tvångsarbete. Mindre än en procent av allt kaffe som dricks i Sverige är rättvisemärkt.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.