Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facklig international ställer sig inte bakom Sifs nya ramavtal

Sif har för första gången på egen hand och utan andra fackliga organisationer arbetat fram ett ramavtal. Avtalet med Duni bygger på ILO:s åtta kärnkonventioner, bland annat förbud mot barnarbete och rätt för arbetare att organisera sig. <br />
Publicerad
Det var Duni och Sifklubben i Halmstad som kontaktade Sifs internationella enhet för att söka hjälp att ta fram ett avtal. Det har tagit ett år, men nu är det i hamn. Internationalen ICEM ställer sig dock inte bakom avtalet.
- Av något skäl valde ICEM att, i stället för att ha fruktbara synpunkter på avtalet, lägga ett motförslag som var så vitt skilt från det vi hade förhandlat fram att det inte var värt att diskutera, säger Bert Zetterberg, internationell sekreterare på Sif.
Att ICEM väljer att inte stå bakom avtalet ser han inte som ett stort nederlag. Avtalets betydelse är inte mindre för det.
Utöver löftet att leva upp till de åtta kärnkonventionerna förbinder sig Duni att hålla vissa nivåer på arbetsmiljö och arbetstider, samt erkänner arbetstagarnas rätt till information.
- För mer nationella företag är det här inga svåra frågor. Problemen börjar när man jobbar med företag på andra håll i världen, och det gör Duni, säger Bert Zetterberg.
- Det är Dunis skyldighet att se till att avtalet efterlevs på alla enheter man själv äger och driver, samt underleverantörer, säger Bert Zetterberg.
Sif kommer att göra en årlig revision för att se att alla enheter har fått information om avtalet och dess innebörd, samt att det efterlevs.
1985 tecknade det franska livsmedelsföretaget Danone det första ramavtalet. Sedan dess har de blivit 42 stycken. Sif för diskussioner med flera företag om ramavtal.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.