Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facklig international ställer sig inte bakom Sifs nya ramavtal

Sif har för första gången på egen hand och utan andra fackliga organisationer arbetat fram ett ramavtal. Avtalet med Duni bygger på ILO:s åtta kärnkonventioner, bland annat förbud mot barnarbete och rätt för arbetare att organisera sig. <br />
Publicerad
Det var Duni och Sifklubben i Halmstad som kontaktade Sifs internationella enhet för att söka hjälp att ta fram ett avtal. Det har tagit ett år, men nu är det i hamn. Internationalen ICEM ställer sig dock inte bakom avtalet.
- Av något skäl valde ICEM att, i stället för att ha fruktbara synpunkter på avtalet, lägga ett motförslag som var så vitt skilt från det vi hade förhandlat fram att det inte var värt att diskutera, säger Bert Zetterberg, internationell sekreterare på Sif.
Att ICEM väljer att inte stå bakom avtalet ser han inte som ett stort nederlag. Avtalets betydelse är inte mindre för det.
Utöver löftet att leva upp till de åtta kärnkonventionerna förbinder sig Duni att hålla vissa nivåer på arbetsmiljö och arbetstider, samt erkänner arbetstagarnas rätt till information.
- För mer nationella företag är det här inga svåra frågor. Problemen börjar när man jobbar med företag på andra håll i världen, och det gör Duni, säger Bert Zetterberg.
- Det är Dunis skyldighet att se till att avtalet efterlevs på alla enheter man själv äger och driver, samt underleverantörer, säger Bert Zetterberg.
Sif kommer att göra en årlig revision för att se att alla enheter har fått information om avtalet och dess innebörd, samt att det efterlevs.
1985 tecknade det franska livsmedelsföretaget Danone det första ramavtalet. Sedan dess har de blivit 42 stycken. Sif för diskussioner med flera företag om ramavtal.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.