Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facklig international ställer sig inte bakom Sifs nya ramavtal

Sif har för första gången på egen hand och utan andra fackliga organisationer arbetat fram ett ramavtal. Avtalet med Duni bygger på ILO:s åtta kärnkonventioner, bland annat förbud mot barnarbete och rätt för arbetare att organisera sig. <br />
Publicerad
Det var Duni och Sifklubben i Halmstad som kontaktade Sifs internationella enhet för att söka hjälp att ta fram ett avtal. Det har tagit ett år, men nu är det i hamn. Internationalen ICEM ställer sig dock inte bakom avtalet.
- Av något skäl valde ICEM att, i stället för att ha fruktbara synpunkter på avtalet, lägga ett motförslag som var så vitt skilt från det vi hade förhandlat fram att det inte var värt att diskutera, säger Bert Zetterberg, internationell sekreterare på Sif.
Att ICEM väljer att inte stå bakom avtalet ser han inte som ett stort nederlag. Avtalets betydelse är inte mindre för det.
Utöver löftet att leva upp till de åtta kärnkonventionerna förbinder sig Duni att hålla vissa nivåer på arbetsmiljö och arbetstider, samt erkänner arbetstagarnas rätt till information.
- För mer nationella företag är det här inga svåra frågor. Problemen börjar när man jobbar med företag på andra håll i världen, och det gör Duni, säger Bert Zetterberg.
- Det är Dunis skyldighet att se till att avtalet efterlevs på alla enheter man själv äger och driver, samt underleverantörer, säger Bert Zetterberg.
Sif kommer att göra en årlig revision för att se att alla enheter har fått information om avtalet och dess innebörd, samt att det efterlevs.
1985 tecknade det franska livsmedelsföretaget Danone det första ramavtalet. Sedan dess har de blivit 42 stycken. Sif för diskussioner med flera företag om ramavtal.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."