Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Småföretagare ovilliga att rehabilitera sjuka

Småföretagarna tillhör vinnarna i den nya sjukförsäkringen. Trots det tänker många av dem göra sig av med anställda som är sjukskrivna, visar en undersökning från Företagarna.<br />
Publicerad
Det nya systemet, som infördes vid årsskiftet, innebär att arbetsgivarna ska betala 15 procent av kostnaden för sina sjukskrivna efter de två första veckorna. I gengäld har de sociala avgifterna sänkts. Eftersom småföretagen har lägre sjukfrånvaro än genomsnittet innebär det sannolikt att de små arbetsgivarna har tjänat på reformen. Dessutom finns det ett skydd inbyggt i systemet. Understiger den extra avgiften 12 000 kronor per år behöver man inte betala. Ingen behöver heller betala mer än 4 procent av den totala lönekostnaden.
Ändå är de små arbetsgivarnas organisation Företagarna helt igenom negativa till reformen.
- Vi tycker att den bör skrotas. Varje företag som ingår i gruppen kan drabbas. Även om en och annan kommer att tjäna några kronor får de ändå leva med riskerna i systemet. Dessutom är det inget som hindrar att regeringen skruvar upp de sociala avgifterna igen när man behöver pengar till statskassan, det känns inte som någon kassaskåpssäker kompensation, säger Företagarnas chefsjurist Jens Karlsson, enligt vilken medlemsföretagens misstro mot reformen är "kompakt"
- När jag är ute på medlemsmöten får jag försöka nyansera det hela och berätta att det ändå finns plustecken.
När Företagarna frågade medlemsföretagen hur de ska handskas med det nya systemet visade det sig att 31 procent kommer att stå för kostnaden, medan 51 procent kommer att försöka undvika att betala. För dem finns tre olika alternativ: de låter den sjukskrivne komma tillbaka på hel- eller deltid (23 procent), den sjukskrivne får rehabilitering (8 procent) eller sluta (21 procent). Resultatet tolkar Företagarna som att systemet fungerar som ett sätt att tvinga bort långtidssjukskrivna från arbetsmarknaden, och inte leder till rehabilitering.
Om det fungerade bättre i det tidigare systemet säger undersökningen inget om.
- Svårigheterna var stora där också. Det man kan säga är att reformen inte satt fart på rehabiliteringsarbetet ännu, säger Jens Karlsson.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."