Erik, 54 år, är egenföretagare och jobbar med säkerhet och brandsläckare. När han drabbades av stress och sömnsvårigheter sjukanmälde han sig och fick ett sjukintyg av sin läkare. Men försäkringskassans läkare bedömer att hans problem beror på en stressad situation och att det inte är fråga om sjukdom som leder till nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Han får därför nobben till sjukpenning.
Det är ett exempel på hur det kan gå till när Försäkringskassan fattar beslut om sjukpenning.
- Vårt uppdrag är att se till att det är de som har rätt till sjukpenning som får den. Det måste vara sjukdom som sätter ned arbetsförmågan, säger Birgitta Målsäter, enhetschef på Försäkringskassan.
Andelen som nobbas sjukpenning har fördubblats det senaste året. Men det är knappast vägen att nå målet om en halvering av sjukskrivskrivningarna, visar Försäkringskassans egen undersökning. Fortfarande är bara 0,69 procent av alla sjukpenningsbeslut negativa.
Försäkringskassan har granskat 2 001 fall där man satt stopp för sjukpenning. Dessutom har man tittat på 171 domar från länsrätten där kassans beslut överklagats. Det visade sig att en fjärdedel av nej-besluten överklagas till länsrätten. I en femtedel av de fallen ändrar rätten beslutet.
Anledningen till Försäkringskassans nej till sjukpenning är främst att man bedöms klara "ett normalt förekommande arbete" eller sitt vanliga jobb.
Slutsatsen i undersökningen är att kassan gör ett bra jobb.
- Resultatet är glädjande i den meningen att när vi säger nej gör vi det på goda grunder, säger generaldirektören på Försäkringskassan Curt Malmborg.
Några anmärkningar mot Försäkringskassans arbete kommer dock fram i undersökningen, bland annat för långa handläggningstider och att man alltför sällan kontaktade den berörde innan man beslutade att inte betala ut sjukpenningen.
I dag har Försäkringskassan inga uppgifter om vad som händer med dem som nekas sjukpenning. Den saken, bland annat hur många av dem som återkommer med en ny begäran, blir föremål för en kommande undersökning.
NIKLAS HALLSTEDT
Det är ett exempel på hur det kan gå till när Försäkringskassan fattar beslut om sjukpenning.
- Vårt uppdrag är att se till att det är de som har rätt till sjukpenning som får den. Det måste vara sjukdom som sätter ned arbetsförmågan, säger Birgitta Målsäter, enhetschef på Försäkringskassan.
Andelen som nobbas sjukpenning har fördubblats det senaste året. Men det är knappast vägen att nå målet om en halvering av sjukskrivskrivningarna, visar Försäkringskassans egen undersökning. Fortfarande är bara 0,69 procent av alla sjukpenningsbeslut negativa.
Försäkringskassan har granskat 2 001 fall där man satt stopp för sjukpenning. Dessutom har man tittat på 171 domar från länsrätten där kassans beslut överklagats. Det visade sig att en fjärdedel av nej-besluten överklagas till länsrätten. I en femtedel av de fallen ändrar rätten beslutet.
Anledningen till Försäkringskassans nej till sjukpenning är främst att man bedöms klara "ett normalt förekommande arbete" eller sitt vanliga jobb.
Slutsatsen i undersökningen är att kassan gör ett bra jobb.
- Resultatet är glädjande i den meningen att när vi säger nej gör vi det på goda grunder, säger generaldirektören på Försäkringskassan Curt Malmborg.
Några anmärkningar mot Försäkringskassans arbete kommer dock fram i undersökningen, bland annat för långa handläggningstider och att man alltför sällan kontaktade den berörde innan man beslutade att inte betala ut sjukpenningen.
I dag har Försäkringskassan inga uppgifter om vad som händer med dem som nekas sjukpenning. Den saken, bland annat hur många av dem som återkommer med en ny begäran, blir föremål för en kommande undersökning.
NIKLAS HALLSTEDT
