Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Industrins parter samarbetar om utländska företag

Redan innan PTK och Svenskt Näringsliv hade nått en överenskommelse om utländska entreprenörer hade Industrikommittén börjat fila på ett avtal.<br />
Publicerad
Industrikommittén består av fack och arbetsgivare inom industrin. Man har sedan tidigare ett väl utvecklat samarbete, bland annat i samband med avtalsrörelser. Nu samarbetar de även när det gäller avtal för utländska företag som har verksamhet i Sverige.
- Idén är att ha ett avtal som täcker industrin, säger Mathias Åström på Sifs förhandlingsenhet.
Ännu så länge har man ett utkast till avtal. Liksom i rekommendationerna från PTK och Svenskt Näringsliv bollas de konkreta frågorna om löner och villkor över till förbunden.
- Ett avtal inom industrikommittén handlar mer om förhandlingsordning, vilka spelregler som ska gälla. Vi har konstaterat att det ska vara samma förhandlingar som för svenska företag innan utländska företag beviljas medlemskap i en arbetsgivarorganisation, säger Mathias Åström.
Den så kallade inrangeringen innebär att det företag som ansöker om medlemskap hos till exempel Teknikföretagen först ska förhandla med facket om hur kollektivavtalet ska tolkas. Kommer man inte överens beviljas inget medlemskap.
- Den stora poängen är att det är våra vanliga avtal som ska gälla. Vi ska inte ha några särskilda avtal gällande löner, arbetsmiljö eller arbetstid för utländska företag. Det får vi inte heller ha för EU. Det skulle innebära diskriminering.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.