Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

PTK har fått eget avtal för utländska företag

Senast den sista oktober ska Sif och andra PTK-förbund ha enats med respektive arbetsgivarförbund om kollektivavtal för utländska företag. Det är innebörden av det avtal som PTK och Svenskt Näringsliv undertecknade i dag, tisdag.<br />
Publicerad
För en vecka sedan kom LO och Svenskt Näringsliv överens. Nu har tjänstemännen fått ett i stort sett likalydande avtal. Frågor om löner, försäkringar, förhandlingsordning och tvistelösning är upp till förbunden att lösa. Enligt Mathias Åström på Sifs förhandlingsenhet kommer man inte att acceptera att avtalets lägstanivåer tillämpas för utländsk arbetskraft med erfarenhet och kunskap.
- Det viktigaste signalvärdet är att parterna ska reglera svensk arbetsmarknad och att kollektivavtalen ska gälla, säger han.
Därmed hoppas man att diskussionen om lagstiftade minimilöner är avslutad, och att kollektivavtalens ställning i EU har stärkts.
Avtalet gäller utländska företag som är medlemmar i en arbetsgivarorganisation. Mathias Åström tror att de flesta kommer att gå med.
- Det är det enklaste sättet för ett köpande svenskt företag att slippa Vaxholmssituationer.
Facken kommer, enligt överenskommelsen, ha rätt att ta del av anställningsvillkoren på de företag som har tecknat kollektivavtal, och se till att de efterlevs.
Företag från EU- och EES-länder är undantagna från flera försäkringsavtal, som ITP. För till exempel de indiska IT-tekniker som IBM har anlitat gäller att de har egna liknande uppgörelser. Om de inte har det ska de svenska försäkringarna gälla.
Den 31 oktober ska förbundsavtalen vara klara, samma datum som LO och Svenskt Näringsliv kom överens om. Fram till dess råder fredsplikt.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.