Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Bättre information om Trelleborgs uppförandekod utlovas

Efter mer än ett års stridigheter har de anställda på fabriken i Sri Lanka tillåtits bilda en fackklubb. På Trelleborg beklagar man att det tagit sådan tid, och lovar att förtydliga informationen om uppförandepolicyn inom koncernen.<br />
Publicerad
Trelleborg har en däckfabrik i en frizon i Sri Lanka. Frizonerna är avgränsade områden där staterna lockar utländska investerare med bland annat gratis mark, skattebefrielse och personal till låga kostnader.
Sedan hösten 2003 har de anställda på däckfabriken engagerat sig fackligt. För att fackklubben ska få legitimitet krävs det att den lokala företagsledningen erkänner klubben, något som den vägrat.
- Det är beklagligt att det blev på det här sättet. Vi har inte fått någon stringent information från våra rådgivare på plats, sedan har det varit en local management som inte har agerat i enlighet med våra riktlinjer, säger Mikael Byström, Trelleborgs informationsdirektör.
Företaget har en uppförandepolicy som slår fast att man "ska respektera våra anställdas rätt att företrädas av fackföreningar och andra arbetstagarrepresentanter".
Först efter påtryckningar från bland annat en fackföreningsinternational och svenska Industrifacket lyckades arbetarna i Sri Lanka bilda en fackklubb.
Enligt Bert Zetterberg, Sifs internationella sekreterare, kan uppförandekoder vara ett trubbigt verktyg.
- De flesta koder blir bara ensidiga deklarationer från företaget. De fackliga organisationerna kan ställa frågan till företaget hur man lever upp till koden, och vilka system för implementering och uppföljning som finns. Men det är väl det som inte sker.
Enligt Mikael Byström ska Trelleborg se till att situationen inte upprepas på annat håll.
- Vi poängterar ytterligare vår ståndpunkt ute i organisationen och visar på det här caset. Vi är glada att vi har kunnat lösa detta och har en fungerande facklig organisation på Sri Lanka nu.
Internationalen FFI beräknar att 42 miljoner personer arbetar i frizoner. Majoriteten är kvinnor. De arbetar och lever ofta under hårda villkor.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar