Trelleborg har en däckfabrik i en frizon i Sri Lanka. Frizonerna är avgränsade områden där staterna lockar utländska investerare med bland annat gratis mark, skattebefrielse och personal till låga kostnader.
Sedan hösten 2003 har de anställda på däckfabriken engagerat sig fackligt. För att fackklubben ska få legitimitet krävs det att den lokala företagsledningen erkänner klubben, något som den vägrat.
- Det är beklagligt att det blev på det här sättet. Vi har inte fått någon stringent information från våra rådgivare på plats, sedan har det varit en local management som inte har agerat i enlighet med våra riktlinjer, säger Mikael Byström, Trelleborgs informationsdirektör.
Företaget har en uppförandepolicy som slår fast att man "ska respektera våra anställdas rätt att företrädas av fackföreningar och andra arbetstagarrepresentanter".
Först efter påtryckningar från bland annat en fackföreningsinternational och svenska Industrifacket lyckades arbetarna i Sri Lanka bilda en fackklubb.
Enligt Bert Zetterberg, Sifs internationella sekreterare, kan uppförandekoder vara ett trubbigt verktyg.
- De flesta koder blir bara ensidiga deklarationer från företaget. De fackliga organisationerna kan ställa frågan till företaget hur man lever upp till koden, och vilka system för implementering och uppföljning som finns. Men det är väl det som inte sker.
Enligt Mikael Byström ska Trelleborg se till att situationen inte upprepas på annat håll.
- Vi poängterar ytterligare vår ståndpunkt ute i organisationen och visar på det här caset. Vi är glada att vi har kunnat lösa detta och har en fungerande facklig organisation på Sri Lanka nu.
Internationalen FFI beräknar att 42 miljoner personer arbetar i frizoner. Majoriteten är kvinnor. De arbetar och lever ofta under hårda villkor.

LINDA SVENSSON