kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

SIF fortsätter med trådlösa telefoner

Publicerad

SIF fortsätter med trådlösa telefoner

SIF kommer att fortsätta att bygga ut bruket av så kallade DECT-telefoner. Men de som oroar sig för eventuella risker ska inte behöva använda telefonerna.

Det är förbundets nya policy när det gäller de trådlösa telefoner som blir allt vanligare på kontor runt om i landet.
Efter en artikel i siftidningen (nr 1/99) där SIF-ombudsmannen Bruno Hagi varnade för riskerna med DECT-telefonerna har många oroliga medlemmar och anställda hört av sig.
På SIF:s förbundskansli har man sedan dess på nytt tagit ställning i frågan. Och budskapet är: fortsätt att använda DECT-telefoner.
- Men vi tar oron på allvar. De som inte vill ska inte behöva använda DECT-telefoner, säger Monica Grytheim, personalansvarig på SIF-kansliet.
- Den här sortens telefoner är effektiva och lätta att använda. Det finns också stor efterfrågan bland personalen. I dag kan man heller inte säga om de är farliga eller inte.
I den nya policyn sägs att DECT-telefoner är ett komplement till bordstelefoner. Det rekommenderas att man bör koppla ett "head-set" till DECT-telefonen, för att inte få strålningen inpå kroppen. Förbundet ska också ställa krav på leverantörer att redovisa hur mycket strålning just den telefonen avger.
Bruno Hagi tycker att förbundskansliets hållning är inkonsekvent.
- Om man verkligen tog hänsyn till oron, som man säger, så skulle man stoppa utvidgningen av DECT-telefoner tills man vet mer om hälsoeffekterna. Man säger att de anställda inte ska behöva använda telefoner av det här slaget om de inte vill. Men strålningen kommer ändå att finnas över hela kontoren. Den kommer ingen undan.
Han menar också att förbundet inte bara ska rekommendera att man använder ett head-set.
- Det borde vara en tvingande regel, som med bilbälten, säger Bruno Hagi.
Alla reaktioner som kommit in till honom efter siftidningens förra artikel har stärkt honom i övertygelsen att DECT-telefoner kan vara ett reellt problem.
- Nu i dag ringde en kvinna som fått ont i örat och stickningar i ansiktet av sin DECT-telefon, säger han.
Hagi tycker att det är bra att förbundet kräver av leverantörerna att de redovisar strålningsnivåerna.
- Men man skulle kunna gå ännu ett steg och kräva att DECT-telefonerna bara går att använda med head-set. Då skulle förbundet kunna driva på utvecklingen och verkligen visa att man tar frågan på allvar, säger han.

MAGNUS A JACOBSSON © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även