Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

EU-kommissionen hotar med avtalsdirektiv

Om inte arbetsmarknadens parter bringar ordning och reda i avtalsfloran på EU-nivå, kommer kommissionen att själv agera för att få fram ett direktiv.
Publicerad
I början av 90-talet blev det möjligt för arbetsmarknadens parter att sluta kollektivavtal på EU-nivå. Avtalen genomfördes med hjälp av EU-direktiv, till exempel avtalen om föräldraledighet, deltidsarbete och visstidsarbete. Därutöver har parterna kommit överens om andra typer av avtal, både på företags- och branschnivå.
- Det är en utveckling som pågår, att fler och fler avtal sluts på olika nivåer. Kommissionen undrar nu vilken status och rättsverkan de här avtalen har, säger Thomas Janson på TCO.
TCO arbetar nu för att Europafacket i första hand ska komma överens med arbetsgivarorganisationerna UNICE (privata sektorn), CEEP (offentlig sektor)och UEAPME (små företag), om ett ramverk för hur avtal ska slutas och tillämpas.
- Det bästa är om utvecklingen av självständiga avtal fortsätter. Att sånt sköts av parterna själva och inte går via kommissionen och lagar eller direktiv, säger Thomas Janson.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."