Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kollektivavtalen strider inte mot EG-rätten

Den svenska modellen med kollektivavtal för arbetsmarknaden håller i EU, hävdar Saco i en analys av rättsläget.<br />
Publicerad
Frågan har blivit aktuell i och med att avgörandet av den så kallade Vaxholmstvisten har vandrat vidare till EG-domstolen. I fallet Vaxholm handlar det om huruvida fackets blockad för att tvinga ett lettiskt företag att teckna svenska avtal var tillåten. Det som särskilt spetsade till frågan var att företaget redan hade ett lettiskt kollektivavtal.
Men oron för att EG-rätten skulle innebära dödsstöten för den svenska modellen är överdriven, visar Sacos analys.
EG-rätten hindrar inte ett system som det svenska, konstaterar Sacos chefsjurist Lena Maier. Däremot finns en regel som kan vara diskriminerande. Om det finns ett svenskt kollektivavtal råder fredsplikt, stridsåtgärder kan bara drabba arbetsgivare med utländskt kollektivavtal. Men denna särbehandling är sannolikt tillåten, enligt Lena Maier, om syftet är att skydda de anställda i det utländska företaget. Avtalet måste dessutom ge dem en verklig fördel genom bättre förmåner. Därför skulle stridsåtgärder för att motverka social dumpning vara tillåtet.
- Men man måste i varje enskilt fall kunna visa att avtalskravet har till syfte att skydda arbetstagarna, säger Lena Maier.
Det här innebär troligtvis att krav på utländska arbetsgivare att träffa svenska avtalsförsäkringar som ger ett tilläggsskydd skulle vara tillåtna, däremot inte lönekrav som är högre än lägstlönerna i de svenska avtalen.
- Det svenska kollektivavtalssystemet är inte hotat av EG-rätten. Men vissa delar kan bli mer öppna för domstolsprövning, säger Sacos ordförande Anna Ekström.
- Det har alltid funnits möjlighet för domstolar att gå in och pröva avtal. Det har exempelvis Arbetsdomstolen gjort när det gäller turordningslistor. Vi från parternas sida är inte rädda för att en domstol går in och gluttar på våra avtalskrav.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar