Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kollektivavtalen strider inte mot EG-rätten

Den svenska modellen med kollektivavtal för arbetsmarknaden håller i EU, hävdar Saco i en analys av rättsläget.<br />
Publicerad
Frågan har blivit aktuell i och med att avgörandet av den så kallade Vaxholmstvisten har vandrat vidare till EG-domstolen. I fallet Vaxholm handlar det om huruvida fackets blockad för att tvinga ett lettiskt företag att teckna svenska avtal var tillåten. Det som särskilt spetsade till frågan var att företaget redan hade ett lettiskt kollektivavtal.
Men oron för att EG-rätten skulle innebära dödsstöten för den svenska modellen är överdriven, visar Sacos analys.
EG-rätten hindrar inte ett system som det svenska, konstaterar Sacos chefsjurist Lena Maier. Däremot finns en regel som kan vara diskriminerande. Om det finns ett svenskt kollektivavtal råder fredsplikt, stridsåtgärder kan bara drabba arbetsgivare med utländskt kollektivavtal. Men denna särbehandling är sannolikt tillåten, enligt Lena Maier, om syftet är att skydda de anställda i det utländska företaget. Avtalet måste dessutom ge dem en verklig fördel genom bättre förmåner. Därför skulle stridsåtgärder för att motverka social dumpning vara tillåtet.
- Men man måste i varje enskilt fall kunna visa att avtalskravet har till syfte att skydda arbetstagarna, säger Lena Maier.
Det här innebär troligtvis att krav på utländska arbetsgivare att träffa svenska avtalsförsäkringar som ger ett tilläggsskydd skulle vara tillåtna, däremot inte lönekrav som är högre än lägstlönerna i de svenska avtalen.
- Det svenska kollektivavtalssystemet är inte hotat av EG-rätten. Men vissa delar kan bli mer öppna för domstolsprövning, säger Sacos ordförande Anna Ekström.
- Det har alltid funnits möjlighet för domstolar att gå in och pröva avtal. Det har exempelvis Arbetsdomstolen gjort när det gäller turordningslistor. Vi från parternas sida är inte rädda för att en domstol går in och gluttar på våra avtalskrav.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.