Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svenska modellen överlever internationalisering

- Jag tror att kollektivavtalen kommer att överleva i Sverige. Till saken hör att också andra länder tillämpar en mix av avtal och lag även om övervikten på avtal är större här.<br />
Publicerad
Det sa Birgitta Nyström, professor i avtalsrätt vid Lunds universitet på ett seminarium ordnat av några LO-förbund. Det faktum att kollektivavtal har förhandlats fram mellan parterna under stundom ganska lång tid ger legitimitet åt innehållet.
- Att tonvikten ligger på lagstiftning i en del andra EU-länder beror bland annat på att de inte har så starka och enhetliga fackförbund som här. Då blir det viktigare med en lag som ger minimiskydd åt alla.
Seminarierubriken var om utländsk arbetskraft är ett tillskott eller hot. Både arbetsgivarsidan och facket enades om att den är en nödvändighet i ett land med en så internationaliserad ekonomi som Sverige.
Teknikföretagens vice vd Karl Olof Stenqvist framhöll att gamla regler och beteenden hela tiden måste omprövas:
- En Huskvarna-motorsåg består av 150 komponenter gjorda i 30 olika länder. Det skulle inte funka om vi gjorde allting själva, varken kvalitetsmässigt eller prismässigt.
LO:s avtalssekreterare Erland Olausson sa att det är unikt för Sverige att fackförbund inte har motsatt sig förändringar under årens lopp. Svenska arbetare slog inte sönder vävstolar och bönderna godtog strukturförändringarna i jordbruket. Och att syftet med EU-reglerna är att olika länder inte ska kunna spela ut varandra. På samma sätt som vi har skapat lägsta golv (minimibestämmelser) här i Sverige borde det göras inom unionen. Problemet är att olika länder har olika begrepp om vad som är lågt och högt eftersom levnadsomständigheterna och priser varierar så pass mycket.

LISBETH NIEMINEN



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.