Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svenska modellen överlever internationalisering

- Jag tror att kollektivavtalen kommer att överleva i Sverige. Till saken hör att också andra länder tillämpar en mix av avtal och lag även om övervikten på avtal är större här.<br />
Publicerad
Det sa Birgitta Nyström, professor i avtalsrätt vid Lunds universitet på ett seminarium ordnat av några LO-förbund. Det faktum att kollektivavtal har förhandlats fram mellan parterna under stundom ganska lång tid ger legitimitet åt innehållet.
- Att tonvikten ligger på lagstiftning i en del andra EU-länder beror bland annat på att de inte har så starka och enhetliga fackförbund som här. Då blir det viktigare med en lag som ger minimiskydd åt alla.
Seminarierubriken var om utländsk arbetskraft är ett tillskott eller hot. Både arbetsgivarsidan och facket enades om att den är en nödvändighet i ett land med en så internationaliserad ekonomi som Sverige.
Teknikföretagens vice vd Karl Olof Stenqvist framhöll att gamla regler och beteenden hela tiden måste omprövas:
- En Huskvarna-motorsåg består av 150 komponenter gjorda i 30 olika länder. Det skulle inte funka om vi gjorde allting själva, varken kvalitetsmässigt eller prismässigt.
LO:s avtalssekreterare Erland Olausson sa att det är unikt för Sverige att fackförbund inte har motsatt sig förändringar under årens lopp. Svenska arbetare slog inte sönder vävstolar och bönderna godtog strukturförändringarna i jordbruket. Och att syftet med EU-reglerna är att olika länder inte ska kunna spela ut varandra. På samma sätt som vi har skapat lägsta golv (minimibestämmelser) här i Sverige borde det göras inom unionen. Problemet är att olika länder har olika begrepp om vad som är lågt och högt eftersom levnadsomständigheterna och priser varierar så pass mycket.

LISBETH NIEMINEN



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.