Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svenska modellen överlever internationalisering

- Jag tror att kollektivavtalen kommer att överleva i Sverige. Till saken hör att också andra länder tillämpar en mix av avtal och lag även om övervikten på avtal är större här.<br />
Publicerad
Det sa Birgitta Nyström, professor i avtalsrätt vid Lunds universitet på ett seminarium ordnat av några LO-förbund. Det faktum att kollektivavtal har förhandlats fram mellan parterna under stundom ganska lång tid ger legitimitet åt innehållet.
- Att tonvikten ligger på lagstiftning i en del andra EU-länder beror bland annat på att de inte har så starka och enhetliga fackförbund som här. Då blir det viktigare med en lag som ger minimiskydd åt alla.
Seminarierubriken var om utländsk arbetskraft är ett tillskott eller hot. Både arbetsgivarsidan och facket enades om att den är en nödvändighet i ett land med en så internationaliserad ekonomi som Sverige.
Teknikföretagens vice vd Karl Olof Stenqvist framhöll att gamla regler och beteenden hela tiden måste omprövas:
- En Huskvarna-motorsåg består av 150 komponenter gjorda i 30 olika länder. Det skulle inte funka om vi gjorde allting själva, varken kvalitetsmässigt eller prismässigt.
LO:s avtalssekreterare Erland Olausson sa att det är unikt för Sverige att fackförbund inte har motsatt sig förändringar under årens lopp. Svenska arbetare slog inte sönder vävstolar och bönderna godtog strukturförändringarna i jordbruket. Och att syftet med EU-reglerna är att olika länder inte ska kunna spela ut varandra. På samma sätt som vi har skapat lägsta golv (minimibestämmelser) här i Sverige borde det göras inom unionen. Problemet är att olika länder har olika begrepp om vad som är lågt och högt eftersom levnadsomständigheterna och priser varierar så pass mycket.

LISBETH NIEMINEN



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.