Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

IBM-aktion mot jobbflytt

I dag, måndag, har många länders arbetstagarorganisationer inom IBM samlats till olika aktioner. I Sverige valde man en manifestation mot flytt av arbetstillfällen utomlands.
Publicerad
Tidigare i vår meddelade IBM:s ledning att uppemot 13 000 jobb ska bort världen över. I Sverige väntar man sig att de pågående neddragningsförhandlingarna ska räcka.
I samband med utannonserade besparingar har de fackliga organisationerna världen över beslutat att formulera ett protestbrev som idag skickas till den högsta ledningen. I brevet finns bland annat krav på att kostnadsnedskärningar ska förhandlas öppet och att företaget i samråd med de fackliga representanterna ska försöka hitta lösningar som inte innebär att folk sägs upp. Dessutom kräver facken att lönen ska vara lika för likartat jobb, var i världen det än utförs.
Måndagen den 23 maj är av de fackliga organisationerna inom IBM utlyst till labour day, arbetardagen. På olika håll manifesteras krav.
- I Frankrike strejkar de säkert och kastar tomater, men vi valde i Stockholm en mer diskret manifestation, säger Linus Hermansson, Sifklubbens vice ordförande.
I morse stod Sifrepresentanter och delade ut nyckelband med stoppskyltar, med texten "IBM-jobben kvar i Sverige".
- Vi valde ett budskap som alla kan ställa upp på, även de som inte är med i facket. Det var väldigt stor uppslutning. Det var få som inte tog emot bandet, säger Linus Hermansson.
De valde att utföra manifestationen före halv tio på förmiddagen, det vill säga utanför arbetstid, och utanför IBM:s grindar.
- Det var i princip bara på huvudkontoret i Stockholm vi hade manifestationen. Eftersom vi sitter i förhandlingar hade vi lite ont om tid att förbereda något ytterligare, men det är å andra sidan här som ledningen sitter.
Linus Hermansson uppskattar att mellan 150 och 200 jobb försvann utomlands från IBM i Sverige 2004, och att ytterligare mellan 300 och 400 är på väg bort i år.
- Man borde utbilda IBM:are i stället för att ta in indier med SAP-kompetens eller flytta ut jobben.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.