Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Partssamtal om utländska entreprenörer går framåt

I Vaxholmskonfliktens efterdyningar beslöt LO och Svenskt Näringsliv att ta fram en mall för medlemsförbunden för att förhindra att en liknande konflikt uppstår igen.
Publicerad
Det var när Byggnads krävde att det lettiska byggföretaget Laval un Partneri skulle teckna kollektivavtal som oenighet uppstod. Företaget vägrade, och Byggnads satte bolaget i blockad. Frågan om det var tillåtet att ta till stridsåtgärder mot företaget, som redan har ett lettiskt kollektivavtal, har bollats över till EG-domstolen för avgörande.
LO och Svenskt Näringsliv har sedan konflikten drog igång diskuterat en modell för framför allt lönesättning. LO:s chefsförhandlare Erland Olausson kallar samtalen "konstruktiva".
- Det är väl så man brukar säga det diplomatiskt.
Det i särklass svåraste att nå enighet kring är lönefrågan. LO anser att minimilönen inte kan anses acceptabel om snittet bland de svenska arbetarna ligger avsevärt högre.
- Om lägstlönen ligger på 13 000 kronor men alla i själva verket tjänar mellan 15 000 och 18 000 blir det orimligt att betala lägstlönen för utländsk arbetskraft. Det är diskriminering, säger Erland Olausson.
Samtidigt som man för en dialog med LO har Svenskt Näringsliv öppet deklarerat att man tänker stötta det lettiska byggföretaget ekonomiskt genom den juridiska processen. Det ses inte med blida ögon från fackligt håll.
- Jag undrar hur deras medlemmar ser på det. Det de gör är att ekonomiskt understöda ett företag som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation. Det innebär att det lettiska företaget intar en särställning gentemot de egna företagen som ju faktiskt har tecknat kollektivavtal. Att man gör så här är häpnadsväckande, säger Olausson.
Han anser också att arbetsgivarnas stöd kan försvåra samarbetet med LO.
- Det ökar misstänksamheten bland våra förbund mot Svenskt Näringslivs avsikter, och gör det svårare att nå en rimlig kompromiss.
Trots det fortgår samtalen. Svenskt Näringsliv har försäkrat att de har ärliga avsikter och vill nå en gemensam mall.
För tjänstemännens del pågår diskussionerna än så länge internt. Något samtal med arbetsgivarna har man inte.
- Vi har tre fyra arbetsgrupper som ser över det här ur olika aspekter, så vi jobbar med frågan, säger Anders Widlund, kanslichef på PTK.
Den 1 juli ska LO och Svenskt Näringsliv ha nått fram till gemensamma rekommendationer till medlemsförbund och företag.
- Ingen anser att det är någon katastrof om det blir färdigt i augusti i stället. Men i september-oktober drar avtalsförhandlingarna igång i hela byggsektorn. Blir det inget klart innan dess tror jag inte att det blir något alls, säger Erland Oalusson.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.