Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Assa Abloy kritiseras för sitt agerande i lågkostnadsländer

Låstillverkaren Assa Abloy får kritik för att företaget inte kan garantera rimliga villkor för anställda i länder som Kina. <br />Företaget har antagit uppförandekoder, Sifs Bert Zetterberg hävdar att internationella ramavtal skulle ge större insyn.
Publicerad
Hög risk, den varningen ger det europeiska värderingsinstitutet Core Ratings som ägs av Det Norske Veritas.
- Systemet för hur Assa Abloy garanterar de anställdas rättigheter är för svagt i förhållande till hur många länder de agerar i. Jämför man med SKF som också är en stor aktör och även finns i Kina har det företaget bättre system för att garantera att de anställdas rättigheter tas till vara, säger Tom C Andresen Gosselin, analytiker på Core Ratings.
Fondbolaget Banco kräver att Assa Abloy genomför "sociala revisioner" både i egna bolag och hos underleverantörer i bland annat Kina och Zimbabwe. Sker inte detta kan Banco komma att sälja sitt aktieinnehav. Assa Abloys vd Bo Dankis ställer sig i Dagens Nyheter smått oförstående inför Bancos kritik. Instämmer gör Gösta Johnsson som företräder Sifs medlemmar på Assa Abloy i det europeiska företagsrådet.
- Det är helt överraskande, jag har inte hört någon intern kritik. Uppförandekoder har införts, informationen är att de är spridda till alla anställda. När arbetet är utvärderat kan man göra en slutlig bedömning av hur det gått, säger Gösta Johnsson.
Rune Hjälm är Metalls representant i Assa Abloys bolagsstyrelse:
- Vi får kolla uppgifterna och ställa frågor till koncernledningen, säger han.
Uppförandekoder infördes hösten 2004, Sif vill gärna ha ett internationellt ramavtal, IFA. Ett sådant täcker in FN-organet ILO:s konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet och OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
- Det avtalet reglerar hur uppföljningen ska se ut, då kan facket genom internationalerna bevaka att innehållet följs, säger Sifs internationella sekreterare Bert Zetterberg.
Arbetsförhållanden på Assa Abloys fabrik i Rumänien kritiserades för ett år sedan skarpt av de rumänska facken. Tidigare har de strejkat i protest mot löner och arbetsmiljö.
- Min uppfattning är att vi kommit till rätta med problemen, fack och företag har en dialog, säger Gösta Johnsson.
I höst inleder Sif och Metall med stöd av Sida ett samarbete med det rumänska facket Solidaritate.
I Assa Abloy ingår 100 bolag med 29 000 anställda i 40 länder.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.