Stopp för längre arbetstider

Det röstade Europaparlamentet för på onsdagen. Därmed går parlamentet emot EU-kommissionens förslag.<br />

Publicerad 11 maj 2005, kl 12:00

I dag finns en regel om maximalt 48-timmars veckoarbetstid i EU-länderna. Men det går att gå förbi regeln, något som tillämpas framförallt av Storbritannien. Den möjligheten ska vara kvar anser EU-kommissionen. Men parlamentet har en annan vilja. Med röstsiffrorna 355 för, 272 emot och 31 nedlagda antog man ett betänkande som innebär att undantaget ska försvinna.
Även på en annan punkt har parlamentet en annan åsikt än kommissionen. Parlamentet föreslår att hela jourtiden ska betraktas som arbetstid. Däremot ska det finnas möjlighet att beräkna så kallad inaktiv jourtid, exempelvis inom vården, på särskilt sätt.
Däremot avvisade inte parlamentet kommissionens förslag om att förlänga beräkningsperioden för en genomsnittlig arbetsvecka från fyra till tolv månader, men man krävde skärpta villkor. Facket vill gå längre och stoppa förändringen.
Europafacket välkomnar parlamentets beslut, som i ett pressmeddelande kallas för "ett steg mot ett rättvisare Europa".
- Det är ett bevis för att det verkligen finns en stark social dimension i EU, säger Europafackets generalsekreterare John Monks.

NIKLAS HALLSTEDT

Arbetstid

Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.

Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01

Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor — Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP

Forskning. Forskare vid Stanford har nyligen räknat ut att antalet feta personer i USA skulle minska med 2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.
Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.
Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.
Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala. 1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.
EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.