Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

IT-anställda känner sig lurade på pengar

Var femte sifare på Hewlett-Packard får vare sig kortare arbetstid eller kompensation i pengar. Skälet är att avtalet med Almega IT-företagen saknar en individuell garanti.
Publicerad
Sifklubben anser att avtalet slår orättvist.
- Hade vi fått en arbetstidsförkortning hade alla fått del av den, men i pengar blir det inte så, säger Bengt Andersson som förhandlat för Sif på Hewlett-Packard, HP.
På HP är arbetstiden 37,5 timmar per vecka. Enligt avtalet med Almega IT-företagen kan den kortas med en dag efter tre år. Förutsättningen är att företaget och facket kommer överens. Men HP ville inte korta arbetstiden mer. Uppstår oenighet ska ekonomisk ersättning utgå med 0,25 procent.
- Vi trodde att pengarna skulle komma alla individer till godo, säger Bengt Andersson.
Förvåningen var därför stor när Sifklubben upptäckte att skrivningen i avtalet innebär att ersättningen för utebliven arbetstidsförkortning tillförs löneutrymmet och att garantier saknas för att alla ska få del av pengarna. Resultatet blev att cirka 20 procent av medlemmarna inte fick något lönepåslag som kompensation för utebliven arbetstidsförkortning.
Sifs ombudsman Jan Jangsäter som förhandlat fram avtalet med Almega håller med om att det är orättvist.
- Det mest rättvisa är att det man inte får i tid, det får man i pengar. Men i förhandlingarna var det svårt att få gehör för en tvingande modell eller för att individen skulle få välja, säger Jangsäter.
Sifklubben på HP kräver att framtida avtal inte ger möjlighet för företaget att använda arbetstidsförkortningen till löneförhöjning för enstaka anställda.
- Det har varit dåligt genomslag för arbetstidsförkortning, utifrån det är kravet rimligt. De demokratiska instanserna får avgöra hur stor frågan blir i nästa avtalsrörelse, säger Jan Jangsäter.
Ersättningen för utebliven arbetstidsförkortning skiftar mellan olika branscher. Anställda på telekomföretagen har rätt att välja mellan kortare arbetstid, pengar eller pensionsavsättningar.
Inom skogsindustrin garanteras individen 0,5 procent i påslag om förkortningen uteblir.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.