Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

IT-anställda känner sig lurade på pengar

Var femte sifare på Hewlett-Packard får vare sig kortare arbetstid eller kompensation i pengar. Skälet är att avtalet med Almega IT-företagen saknar en individuell garanti.
Publicerad
Sifklubben anser att avtalet slår orättvist.
- Hade vi fått en arbetstidsförkortning hade alla fått del av den, men i pengar blir det inte så, säger Bengt Andersson som förhandlat för Sif på Hewlett-Packard, HP.
På HP är arbetstiden 37,5 timmar per vecka. Enligt avtalet med Almega IT-företagen kan den kortas med en dag efter tre år. Förutsättningen är att företaget och facket kommer överens. Men HP ville inte korta arbetstiden mer. Uppstår oenighet ska ekonomisk ersättning utgå med 0,25 procent.
- Vi trodde att pengarna skulle komma alla individer till godo, säger Bengt Andersson.
Förvåningen var därför stor när Sifklubben upptäckte att skrivningen i avtalet innebär att ersättningen för utebliven arbetstidsförkortning tillförs löneutrymmet och att garantier saknas för att alla ska få del av pengarna. Resultatet blev att cirka 20 procent av medlemmarna inte fick något lönepåslag som kompensation för utebliven arbetstidsförkortning.
Sifs ombudsman Jan Jangsäter som förhandlat fram avtalet med Almega håller med om att det är orättvist.
- Det mest rättvisa är att det man inte får i tid, det får man i pengar. Men i förhandlingarna var det svårt att få gehör för en tvingande modell eller för att individen skulle få välja, säger Jangsäter.
Sifklubben på HP kräver att framtida avtal inte ger möjlighet för företaget att använda arbetstidsförkortningen till löneförhöjning för enstaka anställda.
- Det har varit dåligt genomslag för arbetstidsförkortning, utifrån det är kravet rimligt. De demokratiska instanserna får avgöra hur stor frågan blir i nästa avtalsrörelse, säger Jan Jangsäter.
Ersättningen för utebliven arbetstidsförkortning skiftar mellan olika branscher. Anställda på telekomföretagen har rätt att välja mellan kortare arbetstid, pengar eller pensionsavsättningar.
Inom skogsindustrin garanteras individen 0,5 procent i påslag om förkortningen uteblir.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.