Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Höjda kvinnolöner på Ringhals

Efter anmälan till JämO och förhandlingar har Sifklubben på Ringhals fått igenom mer jämställda löner. 26 kvinnor får höjningar på tillsammans cirka 24 000 i månaden.<br />
Publicerad
Redan 2001 ville Sifklubben på kärnkraftsföretaget Ringhals i Varberg ta del av företagets kartläggning och analys av lönerna. En genomlysning som ska göras enligt jämställdhetslagen. Men inget hände och inte heller året därpå. Då tröttnade klubben och vände sig till JämO, som krävde pappren på bordet.
- Bryter man mot lagen en gång kan det vara okej, men inte när det händer flera gånger, sa Sifklubbens ordförande Christer Haglund till Siftidningen.
Artikeln kopierades och las ut på fikaborden.
- Det hjälpte till att sätta fart på arbetsgivaren. Och vi var den enda fackliga organisationen här som tyckte att frågan var stor nog att bråka om, säger Christer Haglund.
Sif är också enda fack som varit med i arbetsgruppen som analyserat lönerna. Efter två och ett halvt år har det också gett resulterat.
- Som det ser ut nu får 26 kvinnor ett extra lönelyft. De har inte löner som är rimliga i relation till män med motsvarande befattningar.
Per individ blir höjningarna 300 till 2 150 kronor per månad.
- Jätteroligt, säger Ingela Brissman, som arbetar med kompetentutveckling och fått en höjning på 2 000.
- Det är rimligt att det finns skillnader utifrån utbildning och bakgrund, men det får inte vara för stort glapp, säger hon.
För länge sen hörde hon att Sif "höll på och stred" och hon är glad för att de inte gav upp. Hon får medhåll av Annika Örnborg-Anttila, redaktör på informationsenheten, som fått en tusenlapp i höjning.
- Det är bra att facket ligger på. Men vi har lång väg att gå och då tänker jag inte bara på Ringhals.
Sif-klubben på Ringhals har 370 medlemmar, varav cirka 100 kvinnor.
- Vi ser det här som viktigt steg och återkommer nästa år, säger Christer Haglund.

TOMMY ZETTERWALL



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.