Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Skadeståndskrav för brutet löfte om jobb

Peter Sandberg anställdes som verkstadschef inom bilkoncernen Bröderna Brandt i Västsverige. När lön och tillträdesdag gjorts klart tog man i hand på det. En vecka innan han skulle börja backade företaget. Nu kräver Sif skadestånd.
Publicerad
Det var i början av januari som lön och tillträdesdag blev klart.
- Vi var överens, vd:n tyckte att det var bra att få in någon fort, berättar Peter Sandberg som varit verkstadschef hos en konkurrent.
En vecka innan han skulle börja kontaktades han av arbetsgivaren.
- Han sa att det var strul med mbl. Men jag vet hur mbl fungerar och sa att han fick tala om vad det var, säger Peter Sandberg och berättar om hur arbetsgivaren sedan hävdat att kunder hört av sig med klagomål.
- Det känns för djävligt, säger Peter Sandberg.
Sifs ombudsman Pål Magnussen reagerar kraftigt på företagets agerande.
- Det verkar inte riktigt sant att ett företag agerar på så lösa boliner, säger Pål Magnussen.
Sif hävdar att företaget är skadeståndspliktigt eftersom det inte förhandlat om uppsägningen.
- Löfte om jobb är att anse som en anställning. Vill man avbryta det får man göra en uppsägning, säger Sifs ombudsman Pål Magnussen.
Bröderna Brandt är återförsäljare för person- och lastbilar i Västsverige. I koncernen med närmare 400 anställda, ingår 16 anläggningar på 12 orter.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.