I upphandlingsvillkoren för skolbygget i Vaxholm finns inget krav på att entreprenören ska ha ett svenskt kollektivavtal. Däremot skrevs det in i det kontrakt som senare undertecknades av företrädare för Vaxholms stad och det lettiska företaget LoP Baltic Bygg AB, som anlitat det lettiska företaget Laval un Partneri för skolbygget.
Upphandlingen godkändes av politikerna i den tekniska nämnden och kommunstyrelsen som också gav tjänstemännen uppdraget att skriva in kravet på ett svenskt kollektivavtal i kontraktet.
Ändå säger sig kommunstyrelsens ordförande, det moderata kommunalrådet Michael Freimuth, inte känna till att kommunen krävt ett kollektivavtal.
- Vi kan inte ha kännedom om alla detaljer. Men vi skulle aldrig kräva ett svenskt kollektivavtal. Det står i strid med en kammarrättsdom, säger han.
Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättskydd, kommenterar domen.
- Det är en dom från mitten av 90-talet där Verket för högskoleservice fälldes efter att ha ställt ett sådant krav. Men domen står i strid med senare lagstiftning som slår fast att man kan ställa särskilda krav på entreprenören, säger Dan Holke.
Frågan är omstridd men både Dan Holke och andra jurister anser att kommunerna kan kräva svenska kollektivavtal vid en upphandling utan att det strider mot EG-rätten.
- Man får inte ställa krav på att entreprenörerna ska ha ett svenskt kollektivavtal som villkor för att få lämna ett anbud vid upphandlingen eftersom det vore diskriminering. Däremot får man upplysa om att man kommer att kräva att den som vinner anbudsförfarandet ska ha tecknat ett svenskt kollektivavtal innan arbetet sätts igång. Då behandlas alla entreprenörer lika, säger Dan Holke.
Sedan han tagit del av kontraktet mellan Vaxholms stad och det lettiska bolaget hävdar han att kommunen hade kunnat bryta det innan Byggnads och Elektrikerförbundet vidtagit några stridsåtgärder.
Frågan är varför Vaxholms kommun valt att inte dra sig ur kontraktet med det lettiska byggbolaget innan den fackliga konflikten var ett faktum.
Vaxholms kommunchef Gerd Johansson har tidigare hävdat att kommunen nu sitter i en svår situation och att en annullering skulle kunna kosta kommunen 2,5 miljoner kronor. Nu säger hon att kommunens jurister anser att det påskrivna kontraktet inte gäller eftersom det är underordnat bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling.
- Om vi skulle häva kontraktet på grund av att de inte tecknat ett svenskt kollektivavtal skulle de kräva oss på pengar, säger hon.
Dan Holke hävdar att ett kontrakt alltid tar över bestämmelserna i lagen.
Hans Tilly, Byggnads ordförande, verkar mest plågad av händelseutvecklingen i Vaxholm.
- Det har blivit en väldigt stor fråga av något som är en del av den fackliga vardagen, att få arbetsgivare lokalt att teckna kollektivavtal. Och vi vill att sådant här ska lösas så snabbt som möjligt.
- En märklig omständighet är att byggbolaget Laval har uppdrag på många andra ställen i Sverige där man tecknat svenska kollektivavtal. Och vi har funnit många andra uppgifter som tyder på att det finns krafter som vill att det här ska dras till sin spets, säger Hans Tilly.
ANITA TÄPP
Upphandlingen godkändes av politikerna i den tekniska nämnden och kommunstyrelsen som också gav tjänstemännen uppdraget att skriva in kravet på ett svenskt kollektivavtal i kontraktet.
Ändå säger sig kommunstyrelsens ordförande, det moderata kommunalrådet Michael Freimuth, inte känna till att kommunen krävt ett kollektivavtal.
- Vi kan inte ha kännedom om alla detaljer. Men vi skulle aldrig kräva ett svenskt kollektivavtal. Det står i strid med en kammarrättsdom, säger han.
Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättskydd, kommenterar domen.
- Det är en dom från mitten av 90-talet där Verket för högskoleservice fälldes efter att ha ställt ett sådant krav. Men domen står i strid med senare lagstiftning som slår fast att man kan ställa särskilda krav på entreprenören, säger Dan Holke.
Frågan är omstridd men både Dan Holke och andra jurister anser att kommunerna kan kräva svenska kollektivavtal vid en upphandling utan att det strider mot EG-rätten.
- Man får inte ställa krav på att entreprenörerna ska ha ett svenskt kollektivavtal som villkor för att få lämna ett anbud vid upphandlingen eftersom det vore diskriminering. Däremot får man upplysa om att man kommer att kräva att den som vinner anbudsförfarandet ska ha tecknat ett svenskt kollektivavtal innan arbetet sätts igång. Då behandlas alla entreprenörer lika, säger Dan Holke.
Sedan han tagit del av kontraktet mellan Vaxholms stad och det lettiska bolaget hävdar han att kommunen hade kunnat bryta det innan Byggnads och Elektrikerförbundet vidtagit några stridsåtgärder.
Frågan är varför Vaxholms kommun valt att inte dra sig ur kontraktet med det lettiska byggbolaget innan den fackliga konflikten var ett faktum.
Vaxholms kommunchef Gerd Johansson har tidigare hävdat att kommunen nu sitter i en svår situation och att en annullering skulle kunna kosta kommunen 2,5 miljoner kronor. Nu säger hon att kommunens jurister anser att det påskrivna kontraktet inte gäller eftersom det är underordnat bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling.
- Om vi skulle häva kontraktet på grund av att de inte tecknat ett svenskt kollektivavtal skulle de kräva oss på pengar, säger hon.
Dan Holke hävdar att ett kontrakt alltid tar över bestämmelserna i lagen.
Hans Tilly, Byggnads ordförande, verkar mest plågad av händelseutvecklingen i Vaxholm.
- Det har blivit en väldigt stor fråga av något som är en del av den fackliga vardagen, att få arbetsgivare lokalt att teckna kollektivavtal. Och vi vill att sådant här ska lösas så snabbt som möjligt.
- En märklig omständighet är att byggbolaget Laval har uppdrag på många andra ställen i Sverige där man tecknat svenska kollektivavtal. Och vi har funnit många andra uppgifter som tyder på att det finns krafter som vill att det här ska dras till sin spets, säger Hans Tilly.
ANITA TÄPP
