När företaget går i konkurs kan anställda få ut innestående lön och lön under uppsägningstiden genom den statliga lönegarantin, som mest cirka 155 000 kronor. I dag finansieras lönegarantin genom en arbetsgivaravgift. I en statlig utredning föreslås nu att arbetsmarknadens parter i stället ska ansvara för en lönegarantiförsäkring som arbetsgivarna betalar till.
TCO anser att förslaget har fler nackdelar än fördelar. Bland annat påpekar man att kostnaden troligen kommer att öka när ett försäkringsbolag med lönsamhetskrav ska administrera försäkringen. Förslaget väcker också ett antal svåra juridiska frågor, som inte får några svar i utredningen. I huvudsak är förslaget "ett komplicerat sätt att få bort lönegarantin ur statsbudgeten", utan att konsekvenserna kan överblickas, skriver TCO i sitt yttrande.
- Vi ställer oss avvisande, vi tror inte på idén, säger chefsjuristen Ingemar Hamskär.
TCO pekar också på att parterna har svårt att förhindra att företag går i konkurs, och att det därför hade varit mer förståeligt om ett förslag till en ny finansieringsmodell hade kommit inom något annat område.
- Jag tror att statsmakten kommer att ta upp frågan på ånyo. Utredningen ger en plattform för fortsatta diskussioner som kan ha bäring på andra försäkringar, som arbetsskadeförsäkringen, säger Ingemar Hamskär.
TCO lämnar också ett motförslag: att det i stället införs en statlig lönegarantifond av det slag som fanns före 1995, ett självständigt fondsystem som finansierades via statliga anslag. Den idén fördes, enligt Ingemar Hamskär, fram redan under utredningens gång. Då var beskedet att det inte låg inom ramen för utredningens direktiv att föreslå en sådan lösning.
NIKLAS HALLSTEDT
TCO anser att förslaget har fler nackdelar än fördelar. Bland annat påpekar man att kostnaden troligen kommer att öka när ett försäkringsbolag med lönsamhetskrav ska administrera försäkringen. Förslaget väcker också ett antal svåra juridiska frågor, som inte får några svar i utredningen. I huvudsak är förslaget "ett komplicerat sätt att få bort lönegarantin ur statsbudgeten", utan att konsekvenserna kan överblickas, skriver TCO i sitt yttrande.
- Vi ställer oss avvisande, vi tror inte på idén, säger chefsjuristen Ingemar Hamskär.
TCO pekar också på att parterna har svårt att förhindra att företag går i konkurs, och att det därför hade varit mer förståeligt om ett förslag till en ny finansieringsmodell hade kommit inom något annat område.
- Jag tror att statsmakten kommer att ta upp frågan på ånyo. Utredningen ger en plattform för fortsatta diskussioner som kan ha bäring på andra försäkringar, som arbetsskadeförsäkringen, säger Ingemar Hamskär.
TCO lämnar också ett motförslag: att det i stället införs en statlig lönegarantifond av det slag som fanns före 1995, ett självständigt fondsystem som finansierades via statliga anslag. Den idén fördes, enligt Ingemar Hamskär, fram redan under utredningens gång. Då var beskedet att det inte låg inom ramen för utredningens direktiv att föreslå en sådan lösning.
NIKLAS HALLSTEDT
