Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

TCO nobbar privat lönegaranti

Förslaget att lönegarantin för anställda vid konkurser ska hanteras av fack och företag får nej. TCO anser att det i första hand är ett sätt att få bort en utgiftspost ur statsbudgeten.<br />
Publicerad
När företaget går i konkurs kan anställda få ut innestående lön och lön under uppsägningstiden genom den statliga lönegarantin, som mest cirka 155 000 kronor. I dag finansieras lönegarantin genom en arbetsgivaravgift. I en statlig utredning föreslås nu att arbetsmarknadens parter i stället ska ansvara för en lönegarantiförsäkring som arbetsgivarna betalar till.
TCO anser att förslaget har fler nackdelar än fördelar. Bland annat påpekar man att kostnaden troligen kommer att öka när ett försäkringsbolag med lönsamhetskrav ska administrera försäkringen. Förslaget väcker också ett antal svåra juridiska frågor, som inte får några svar i utredningen. I huvudsak är förslaget "ett komplicerat sätt att få bort lönegarantin ur statsbudgeten", utan att konsekvenserna kan överblickas, skriver TCO i sitt yttrande.
- Vi ställer oss avvisande, vi tror inte på idén, säger chefsjuristen Ingemar Hamskär.
TCO pekar också på att parterna har svårt att förhindra att företag går i konkurs, och att det därför hade varit mer förståeligt om ett förslag till en ny finansieringsmodell hade kommit inom något annat område.
- Jag tror att statsmakten kommer att ta upp frågan på ånyo. Utredningen ger en plattform för fortsatta diskussioner som kan ha bäring på andra försäkringar, som arbetsskadeförsäkringen, säger Ingemar Hamskär.
TCO lämnar också ett motförslag: att det i stället införs en statlig lönegarantifond av det slag som fanns före 1995, ett självständigt fondsystem som finansierades via statliga anslag. Den idén fördes, enligt Ingemar Hamskär, fram redan under utredningens gång. Då var beskedet att det inte låg inom ramen för utredningens direktiv att föreslå en sådan lösning.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.