Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sif utreder avtal för utländska företag

Flera LO-förbund har specialavtal för utländska företag som verkar i Sverige. Sif har ännu inte tagit ställning till om det behövs.<br />
Publicerad
Utländsk arbetskraft var tidigare mer förekommande inom LO:s områden. Men det blir allt vanligare även på tjänstemannasidan. Trots det har Sif inte bestämt hur man ska förhålla sig till krav på kollektivavtal. Förbundsstyrelsen har diskuterat frågan och under våren ska utländska företags ställning på svensk arbetsmarknad utredas.
- Vi har konstaterat att vi som förbund måste ta tag i frågan om arbetstillstånd. Länsstyrelsen, som hanterar ansökningar om arbetstillstånd, brukar skicka en förfrågan till berörd facklig organisation. Då måste vi fundera över under vilka omständigheter vi ska säga ja och när vi ska säga nej, säger Mathias Åström på Sifs förhandlingsenhet.
På bland annat Metall har man ett specialavtal för utländska företag. Det är ett direktavtal som reglerar till exempel löner, arbetsmiljö, förhandlingsordning och arbetstid. Däremot innehåller det inte bestämmelser om pensionsavsättningar eller avgifter till omställningsförsäkringen.
- Vi har haft det här avtalet i flera år, men vi anpassar det till EU-lagstiftningen för att inte kunna misstänkliggöras för diskriminering. Vi tecknar mellan ett och två avtal i veckan. I 50 procent av fallen är det de utländska arbetsgivarna som kontaktar oss, i 50 procent av fallen är det den lokala fackklubben, säger Erik Andersson på Metalls avtals- och förhandlingsenhet.
Han menar att förbundet möter stor förståelse från utländska arbetsgivare för kravet på respekt för den svenska avtalsmodellen.
Sif använder inte andra förbunds avtal som modell för ett eget.
- Vi undersöker hur vår tradition av decentraliserad, individuell lönesättning går att utforma för att gälla även utländsk arbetskraft. Den nya globaliserade världen kräver delvis nya tankemönster. Det finns inget klockrent enkelt svar på om det krävs kollektivavtal och hur det i så fall ska se ut. Vår grundinställning är att företag verksamma i Sverige ska ha svenska avtal, säger Mathias Åström.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Chef får halv miljon – efter att ha fått sparken

En ekonomichef på ett byggbolag blev avskedad. På helt felaktiga grunder ansåg han och Unionen, som tog fallet till domstol. Nu är parterna överens om förlikning, som ger mannen 500 000 kronor.
Sandra Lund Publicerad 19 maj 2026, kl 06:02
En persons hand syns i bild, den signerar ett dokument
Den ekonomichef som blev avskedad får nu en halv miljon kronor efter en förlikning mellan fack och arbetsgivare. Foto: Jessica Gow/TT

Mannen hade knappt jobbat i ett halvår på bolaget, där han skulle ansvara bland annat för budgetering och affärsutveckling. Ett halvår senare ville bolaget köpa ut honom, men han vägrade.

Då inledde arbetsgivaren en process för att bli av med honom. Orsaken till det ska ha varit olika syn på vem som egentligen skrivit under en blankett, som skulle skickas in till ett fondbolag där vissa anställda hade sina pensionsförsäkringar. Bolaget anser att chefen förfalskat vd:ns namnteckning.

Får en halv miljon efter förlikning

Ekonomichefen och hans fackförbund Unionen menar att det inte stämmer, och att chefen saknade skäl att sparka honom. Därför stämde man bolaget till Arbetsdomstolen (AD), vilket Kollega tidigare berättat.

Unionen yrkade då på dryga 160 000 kronor för bland annat utebliven lön, tjänstepension och bilförmån. 

Samt ett allmänt skadestånd på 190 000 kronor.

Nu har parterna i stället kommit överens i en så kallad förlikning. Mannen får nu 500 000 kronor.