Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facket växer i ekonomiska frizoner

Runt 125 000 personer arbetar i fyra ekonomiska frizoner i Sri Lanka. Sedan ett år organiserar sig allt fler fackligt.<br />
Publicerad
Det var när en kvinna avskedades från sitt jobb efter att ha gått på toaletten utan att be om lov som kraftiga protester bröt ut. Anställda strejkade och fackförbundet FTZGSEU som varit vilande i närmare tio år fick nytt liv.
- Man strejkade i tre dagar. På den fjärde dagen var 900 anställda med i den fackliga organisationen. Det spred sig vidare till andra frizoner och närliggande industrier, berättar Mats Wingborg, journalist och författare som följt utvecklingen i Sri Lanka.
I dag har förbundet mellan 30 000 och 40 000 medlemmar. Efter flodvågskatastrofen arbetar man med att hitta medlemmar och stötta dem som förlorat allt.
- Nu befinner sig landet i chocktillstånd, men den fackliga strukturen kommer inte att påverkas långsiktigt, säger Mats Wingborg.
Att bedriva facklig verksamhet i ekonomiska frizoner är i regel svårt. I vissa fall är det förbjudet, men den lankesiska fackföreningsrörelsen fick in en paragraf i lagen redan 1977 om att det skulle tillåtas.
Det finns i dag flera tusen ekonomiska frizoner i världen, de flesta i Asien. Det är avgränsade områden där staterna lockar utländska investerare bland annat genom gratis mark, skattebefrielse och personal till låga kostnader. Internationalen FFI beräknar att 42 miljoner personer arbetar i zonerna. Majoriteten är kvinnor. De arbetar och lever ofta under hårda villkor.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.