Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Halv seger i raststrid på Bilprovningen

Personalen får ordentliga lunchraster. Däremot vill inte Bilprovningen gå med på att det ska finnas schemalagda fikapauser.<br />
Publicerad
Bilprovningen ska förändra rast- och paussystemen på företaget. Pauser är kortare avbrott och räknas in i arbetstiden, medan rasterna, exempelvis för lunch, är obetalda.
Från början ville Bilprovningen införa raster som i vissa fall bara var tio minuter långa, något som Sif sa nej till. Vid de centrala förhandlingarna kom man överens om att lunchrasterna ska vara minst 40 minuter.
- Men vi var djupt oeniga om de anställdas möjlighet att ta paus, säger Sifs ombudsman Hans Ekström.
Tidigare har personalen haft tjugo minuter långa fikapauser på förmiddagen och eftermiddagen. Nu försvinner dessa. De kan ta paus ändå, anser arbetsgivaren. I realiteten kommer inte detta att fungera, hävdar facket.
Enligt arbetstidslagen ska de anställda kunna göra kortare avbrott från arbetet, exempelvis för att fika. Lagen anger däremot inte hur många eller långa pauserna ska vara.
Det blir därför upp till Arbetsmiljöverket att se till att Bilprovningens anställda får sina pauser även i fortsättningen.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.