Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Forskare utreder samband mellan arbetstid och hälsa

Blir man friskare om man jobbar mindre? Den saken ska Arbetslivsinstitutet ta reda på i ett tvåårigt projekt.<br />
Publicerad
Åsikterna om hur arbetstidens längd påverkar hälsan går isär. En del anser att kortare arbetstid leder till ökad hälsa, andra att det inte finns några sådana samband. En ytterligare åsikt är att de som jobbar mindre än heltid har sämre hälsa än andra, och att de som inte jobbar alls mår sämst.
Hur det verkligen förhåller sig ska Arbetslivsinstitutet undersöka genom att jämföra två grupper om cirka 400 personer. Den ena gruppen får sin arbetstid förkortad med 25 procent med oförändrad lön, den andra kommer att jobba lika mycket som tidigare.
Samtliga arbetar inom offentlig sektor.
Tre aspekter på hälsa kommer att mätas: den medicinska, den psykosociala och välbefinnandet, det vill säga helhetsupplevelsen av den egna hälsan och hur nöjd man är med vardagssituationen hemma och på jobbet.
Projektet, som bygger på ett regeringsuppdrag, pågår 2005-2006.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.