Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Självmord var arbetsskada

Omorganisationen i ett större telebolag drog ut på tiden. Den psykiska pressen var stor och kränkningar förekom. Till slut tog en anställd sitt liv. Nu har länsrätten i Värmland klassat självmordet som arbetsskada.
Publicerad
Övertalig personal skulle få nytt jobb i eller utanför företaget via en personalförsörjningspool.
Men processen var utdragen och utgallringen av personalen skedde inte objektivt. Snart betraktades poolen som ett B-lag. En av de anställda for särskilt illa. Efter att ha fått praktik på ett annat företag erbjöds han att fortsätta på ett vikariat. Då hindrade telebolaget honom, i stället övertalades han att snabbt tacka ja till en annan tjänst i telebolaget. Samtidigt nekades han avgångsvederlag. Men det nya jobbet upplevde han sig inte klara av. Den psykiska pressen ledde till att han sjukskrevs för djup depression. Efter en vecka tog han sitt liv. Allt enligt länsrätten i Värmland som slår fast att det var pressen på jobbet som låg bakom depressionen som ledde till självmordet. Därför klassas självmordet som en arbetsskada och ger de efterlevande rätt till livränta och begravningshjälp.
Försäkringskassan i Värmland har fjorton dagar på sig att överklaga domen. Prövas den inte av kammarrätten kan den bli vägledande för liknande fall.
Att få psykiska besvär godkända som arbetsskada är svårt. Undantag görs för besvär som härrör från företagsnedläggning, arbetstvister, brist på uppskattning från chefen samt vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbetskamrater.
- I det här fallet fanns det en gedigen psykiatrisk utredning som pekar på händelser som inte är dagligen förekommande som har påverkat psyket, säger Mikael Sjöberg, jurist på LO-TCO Rättsskydd som drivit fallet.

CHRISTINA SWAHN



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.