Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Anställda i fordonsindustrin ska få stöd

Avdelningarna i Trollhättan och Skaraborg ska tillsammans med Sifs enhet för strategisk utveckling (SU) hitta arbetssätt för att värna inflytandet i utlandsägda fordonsföretag.<br />
Publicerad
I en motion till kongressen föreslog bland andra Sif Trollhättan att Sif avsätter resurser för att möta de problem som uppstår när ägandet flyttar utomlands, bland annat i fråga om inflytande för de fackliga organisationerna. Förbundsstyrelsen avslog motionen, men i ett förtydligande brev till Thomas Hagman, regionchef för Sif Skaraborg och Trollhättan, håller Sifs ordförande Mari-Ann Krantz med om att det är en viktig fråga, och ger SU i uppgift att samarbeta med avdelningen.
- Vi ska skapa stödsystem och verktyg för att arbeta annorlunda i fordonsföretag med utländska ägare. Det är för otidsenligt att ligga och slåss i den svenska sandlådan. Det finns andra arenor som vi måste bli bättre att arbeta på. Vad vi helst av allt vill se är en omstrukturering av den svenska organisationskartan, säger Thomas Hagman.
På en typisk industri inom Teknikföretagens område finns fyra fackliga organisationer, förutom Sif även Metall, Ledarna och CF. Thomas Hagman anser att samarbetet mellan organisationerna måste bli bättre. I dag bildar man enad front bara inför konkreta hot, som på Saab i Trollhättan.
- Vi kan inte tvinga någon att gå samman, men vi kan vara tydliga med vad vi vill.
Frågan aktualiserades först under den segdragna konflikten på Sanminaägda Segerströms i Bengtsfors. De anställda fick besked om nedläggning, men deras inflytande och möjlighet att kommunicera med ledningen begränsades starkt av att de ytterst ansvariga satt i Kanada.
En förklaring till att Sifs förbundsstyrelse avslog motionen var att man inte ville splittra utredningsresurserna genom regionala satsningar. När sedan Saab ställdes mot Rüsselsheim krävdes ändå särskilda satsningar på fordonsindustrin, tror Hagman.
- Vi lämnade in motionen före GM-situationen. När den sedan uppstod ställdes frågan på sin spets.
Projektet har precis inletts, och det finns ännu inget namn på det. Inte heller vet man vilka resurser som kommer att avsättas. Men Thomas Hagman tror att det kommer att pågå under lång tid.
- Jag tror att det säkert kommer att hålla på hela kongressperioden, fyra år. Det här är ingen dagslända, det är långvarigt.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.