Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Ny helgdag kan ge längre arbetstid

LO varnar för kaos, men på Sif tonar man ned problemen som kan uppstå när nationaldagen blir helgdag.
Publicerad
I morgon väntas riksdagen besluta att den sjätte juni ska bli röd dag i almanackan redan nästa år. I gengäld förlorar annandag pingst sin status som helgdag.
LO:s utredare Ingemar Göransson är förbannad. Både fack och arbetsgivare har tidigt sagt ifrån att om den nya helgdagen införs så måste det ske 2007 när nya kollektivavtal ändå ska sjösättas.
- Det är obegripligt att man gör detta. Det vittnar om dålig respekt och okunskap om arbetsmarknaden, säger Ingemar Göransson.
Enligt honom kommer förändringen att ställa till stora problem och tvinga fram ändringar i mängder av kollektivavtal. Eftersom annandag pingst alltid är en måndag, medan nationaldagen infaller på en lördag eller en söndag två år av sju, blir arbetstiden längre. En ytterligare komplikation är att det finns inskrivet i en del avtal att annandag pingst ska vara ledig dag. Och ute på företagen, där man just nu är i färd med att göra upp planeringen för nästa år, vet man inte vad som kommer att gälla.
Sammanlagt handlar det om bortåt 300 avtal som måste gås igenom, säger Ingemar Göransson.
- Nu måste man skriva nya avtalstexter, men det förutsätter att man kan hitta kompromisser som båda parterna kan godkänna.
Bo Hallberg, ombudsman på Sif, är inte säker på att bytet av helgdagar kommer att innebära längre arbetstid för Sifs medlemmar. När nationaldagen infaller på tisdagar och torsdagar kan måndagar respektive fredagar bli klämdagar. På så vis skulle antalet lediga dagar i slutänden bli desamma.
Även Bo Hallberg anser dock att det kommer att krävas en översyn av avtalen, framför allt delarna om obekväm arbetstid och beredskapsarbetstid. Däremot står det inte i Sifs avtal att annandag pingst ska vara en ledig dag.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.