Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sifs chefsjurist nöjd med Kellermandom

Europadomstolen har avgjort det ärende som kunde fått stor inverkan på den svenska Arbetsdomstolens framtid. EU-instansen anser inte att det är något fel på den svenska modellen.
Publicerad
Tvisten sträcker sig tillbaka till 1997. Textilföretaget Kurt Kellerman hade inget kollektivavtal och ville inte teckna något heller. Industrifacket satte företaget i blockad för att pressa fram ett avtal. Men Kellerman valde att gå till AD, som består av fyra representanter för arbetsmarknadens parter och tre jurister. Kellermans advokat, Jens Tillqvist, ansåg att endast juristerna skulle avgöra ärendet, eftersom han ansåg att de andra ledamöterna hade partsintressen i frågan. När AD inte godkände det drevs ärendet vidare till Europadomstolen. Företaget och advokaten hävdade att det var en kränkning av de mänskliga rättigheterna och rätten till en rättvis rättegång.
- Kellerman har processat om AD är rätt instans att döma honom, eftersom han inte är med i någon arbetsgivarorganisation. Han upplevde att han inte fick en rättvis rättegång, säger Sifs chefsjurist Katri Linna.
Men Europadomstolen anser inte att AD:s intressen skulle vara motstridiga företagets. Den har en skyldighet att döma opartiskt. Dessutom anser Europadomstolen att det faktum att en arbetsgivarrepresentant reserverade sig mot beslutet visar att ledamöterna inte alla strävar åt samma håll och har gemensamma intressen.
- Det tycker man givetvis är ganska skönt som facklig representant. Kritikerna har använt sig av det här för att komma åt ett system man inte gillar, det vill säga tvistelösningsmodellen med arbetsmarknadens parter, säger Katri Linna.
Hon kan trots det tänka sig en översyn av Arbetsdomstolen.
- Man kan mycket väl förutsättningslöst diskutera AD:s sammansättning. Det finns ingen anledning att vidmakthålla ett system där folk kan känna sig orättvist behandlade. Men man bör hålla isär frågor som tar sikte på att förbättra ett system, och de som vill förkasta det.
- Det finns kritik mot våra vanliga domstolar också, men det finns ingen som kräver att vi avskaffar dem, säger Katri Linna.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.