SIF-expert om Astra:
"De anställda förlorar inflytande"
Facken förlorar inflytande när den nya läkemedelsjätten Astrazeneca lägger sitt huvudkontor i London. Dessutom väntar stora problem med att få fusionen att fungera smidigt. Det säger Harriet Johnsdotter, förhandlare inom kemi- och läkemedelsindustrin på SIF.
- Vi har ännu inte sett något enda exempel på helt lyckade fusioner, säger hon.
- Exemplet Pharmacia-Upjohn är tydligt. Där har turbulensen varit stor, och man lyckades inte alls med de ambitioner man hade från början.
Samtidigt har Johnsdotter förståelse för att affären kan ha varit nödvändig.
- Astra är ju ett litet företag, och det skulle nog ha varit svårt för dem att klara sig på egen hand när konkurrenterna går ihop. Det är bara att önska dem lycka till.
Att den nya koncernens huvudkontor hamnar i London försvårar fackförbundens och de anställdas insyn och möjlighet att påverka, säger Johnsdotter.
- Vi får ingen representation i den nya bolagsstyrelsen. Och därmed förlorar vi en stor del av de möjligheter vi har idag. Dessutom hamnar man längre ifrån ledningen också rent praktiskt. Det blir svårare att upprätthålla de informella kontakterna.
- Att huvudkontoret för forskningen blir kvar i Sverige är däremot positivt, förstås. Det är bra inte minst för Sverige som land.
Det talas om att upp till 6 000 tjänster kommer att försvinna från den nya läkemedelsjätten.
- Det är väl det som är hela poängen. Att man ska kunna rationalisera för att tjäna mer pengar. Men visst är det mycket folk, och det är tjänstemannaintensiva företag. Vi får hoppas att företaget sköter det på ett bra sätt. Det är jag för resten övertygad om att de gör.
Det finns dock några saker som talar för att denna fusion trots allt kan genomföras något mer smärtfritt än till exempel Pharmacia&Upjohns, menar Johnsdotter.
- England och Sverige ligger ändå kulturellt närmare varandra än USA och Sverige. På så vis kanske det kan gå något smidigare. Båda företagen är dessutom expansiva på ett sätt som varken Pharmacia eller Upjohn var. De är ute i god tid, vilket verkar lovande.
MAGNUS A JACOBSSON © SIF-tidningen 1998