kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

Var tionde tjänsteman bort på Volvo i Sverige

Publicerad

Var tionde tjänsteman
bort på Volvo i Sverige

2 600 anställda, varav 1 500 tjänstemän, ska bort från Volvo i Sverige. Det meddelade koncernchef Leif Johansson på en presskonferens måndagen 30 november. Inga varsel är ännu lagda.

För hela Volvokoncernen anges övertaligheten till 5 300 anställda. I Göteborg handlar det om 900 tjänstemän och 200 arbetare inom Personvagnar och Lastvagnar.
- Men det är ännu inte bestämt ute på de olika fabrikerna och bolagen vilka tjänster det är som ska bort. Det kommer att beslutas i förhandlingar med de fackliga organisationerna, sa Leif Johansson enligt TT.
Besparingarna kan ta ett och ett halvt år att genomföra, men koncernledningens ambition är att det mesta ska vara i hamn till sommaren 1999. I Sverige försvinner var tionde tjänsteman.
Det betyder enligt Leif Johansson inte att de som blir kvar ska jobba tio procent mer.
- I stället försvinner arbetsuppgifter genom att informationen i ökande grad flödar med hjälp av IT.
Han syftade på tjänster inom lagerhållning, interna transporter och kvalitetskontroll. När nerdragningarna är genomförda ska Volvos kostnader ha sänkts med 3 miljarder kronor. Inga siffror har presenterats om avvecklingskostnader, men de väntas belasta resultatet fjärde kvartalet 1998.

Varsel är inte lagda
Volvo har cirka 80 000 anställda, varav 44 000 i Sverige. Av koncernens 29 000 tjänstemän arbetar 16 000 i Sverige.
Fördelningen mellan Volvos sex olika affärsområden är klar totalt sett i koncernen. Förutom personbilar (1 900 anställda bort) och lastbilar (1 000) blir det kraftiga personalminskningar inom anläggningsmaskiner (900) och bussar (900). Fördelningen i Sverige är inte klar, inte heller relationen arbetare/tjänstemän.
Varsel om uppsägningar kommer sannolikt före årsskiftet. Till dess ska det förhandlas om avtalspensioner, kompetensutveckling och omplaceringar.

BJÖRN ÖIJER © SIF-tidningen 1998

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även