Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Minskat fackligt inflytande för Sifanställda

Inför kongressen i november presenterar Sif ett förslag som innebär att de anställda inte längre ska få ha rösträtt i förbunds- och avdelningsstyrelsen. <br />
Publicerad
- Det är en upprätning av stadgarna. Det finns motsägelser som det är nu, säger Sixten Frixon, förbundssekreterare.
I dag finns två personalrepresentanter i förbundsstyrelsen och i avdelningsstyrelserna. De har rösträtt i frågor som inte gäller förbundets mål och inriktning samt anställningsvillkor. Men den rätten föreslås nu försvinna. I stället ska personalens ombud kallas till mötena. De ska ha möjlighet att föreslå och yttra sig om saker, samt få sin särskilda mening förd till protokollet. Men några ledamöter kommer de inte att vara.
- Vi gillar inte de signaler som skickas ut med det här förslaget. Sif äger frågan själv, vi kan göra som vi vill. Men det var en enig förbundsstyrelse som lade förslaget, säger Ann-Helen Westrup, som företräder Sifklubben på förbundskansliet i förbundsstyrelsen.
Enligt Sixten Frixon har det varit svårt att avgöra vilka frågor som rör förbundets mål och inriktning, och vilka som inte gör det. Dessutom finns det en paragraf i stadgarna som slår fast att anställda inte får ha förtroendeuppdrag överstigande klubb- och representantskapsnivå.
- Vi som anställda har ett stort inflytande över verksamheten ändå. En styrelses främsta uppgift rör strategiska frågor. Det är väldigt sällan operativa frågor numera, säger han.
Men enligt C-G Hjort, som också representerar de anställda i förbundsstyrelsen, finns det inga stadgar som krockar.
- Man har bestämt sig för att ändra det här av skäl som vi inte anser håller. Vi tolkar det helt och hållet som en fackpolitisk fråga. Vi borde föregå med gott exempel som förbund. Nu går vi åt helt fel håll.
Det är upp till kongressen att besluta om personalrepresentanternas framtid.
- Det beror på hur pass uppmärksamma kongressombuden är. I så fall borde de komma fram till att Sif inte har en rak linje i facklig politisk verksamhet, säger C-G Hjort.
Han får medhåll av Pär Nilsson, tidigare klubbordförande på Segerström i Bengtsfors och belönad med Sifs pris för visat civilkurage.
- Om man utgår ifrån vad man går ut med i förbundet, och kräver att vi som förtroendevalda ska vara med i bolagsstyrelser och bevaka våra intressen är det här mycket underligt. Det är konstigt att vi som facklig organisation kastar ut våra personalrepresentanter, det rimmar illa med våra ideal.
Fotnot: Personalrepresentanter i en bolagsstyrelse har rösträtt. I fackförbundens styrelser varierar villkoren.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Chef får halv miljon – efter att ha fått sparken

En ekonomichef på ett byggbolag blev avskedad. På helt felaktiga grunder ansåg han och Unionen, som tog fallet till domstol. Nu är parterna överens om förlikning, som ger mannen 500 000 kronor.
Sandra Lund Publicerad 19 maj 2026, kl 06:02
En persons hand syns i bild, den signerar ett dokument
Den ekonomichef som blev avskedad får nu en halv miljon kronor efter en förlikning mellan fack och arbetsgivare. Foto: Jessica Gow/TT

Mannen hade knappt jobbat i ett halvår på bolaget, där han skulle ansvara bland annat för budgetering och affärsutveckling. Ett halvår senare ville bolaget köpa ut honom, men han vägrade.

Då inledde arbetsgivaren en process för att bli av med honom. Orsaken till det ska ha varit olika syn på vem som egentligen skrivit under en blankett, som skulle skickas in till ett fondbolag där vissa anställda hade sina pensionsförsäkringar. Bolaget anser att chefen förfalskat vd:ns namnteckning.

Får en halv miljon efter förlikning

Ekonomichefen och hans fackförbund Unionen menar att det inte stämmer, och att chefen saknade skäl att sparka honom. Därför stämde man bolaget till Arbetsdomstolen (AD), vilket Kollega tidigare berättat.

Unionen yrkade då på dryga 160 000 kronor för bland annat utebliven lön, tjänstepension och bilförmån. 

Samt ett allmänt skadestånd på 190 000 kronor.

Nu har parterna i stället kommit överens i en så kallad förlikning. Mannen får nu 500 000 kronor.