På förekommen anledning arbetar EU-kommissionen med att stärka arbetstagarnas inflytande i Europa. Det har förekommit uppsägningar och företagsflyttar utan att personalen fått information och getts chansen att säga sin mening.
- Det handlar om att införa ett slags mbl i alla EU-länder, säger Lena Svenaeus, förbundsjurist på Akademikerförbundet SSR, som utreder hur svensk lagstiftning ska anpassas till direktivet.
När kommissionen först blev varse problemen försökte man driva igenom kollektivavtal på EU-nivå, men det lyckades man inte med. I stället kommer nu ett direktiv med miniminivåer på bland annat inflytande och rätt till information.
- Det blir ett visst gnissel när man ska få systemen att gå ihop, men direktivet tillåter viss nationell anpassning, så det kan se väldigt olika ut i olika länder, säger Lena Svenaeus.
Hon har i sin utredning funnit en lucka i svensk lagstiftning i jämförelse med direktivet.
- I 19:e paragrafen i mbl regleras rätten till allomfattande information, som rör bland annat företagets utveckling. I Sverige är den knuten till att det finns kollektivavtal. I direktivet har alla fackliga representanter rätt till fortlöpande information, alltså även på företag där det saknas avtal.
Av rätten till information följer rätten till ledighet när informationen ska ges. Det är på dessa två punkter som svenska medbestämmandelagen föreslås skärpas.
- På alla andra punkter måste jag säga att svensk arbetsrätt är bättre än EG-direktivet, säger Lena Svenaeus.
På måndag ska utredningen presenteras för arbetslivsminister Hans Karlsson. Direktivet ska vara genomfört i mars nästa år.
LINDA SVENSSON
- Det handlar om att införa ett slags mbl i alla EU-länder, säger Lena Svenaeus, förbundsjurist på Akademikerförbundet SSR, som utreder hur svensk lagstiftning ska anpassas till direktivet.
När kommissionen först blev varse problemen försökte man driva igenom kollektivavtal på EU-nivå, men det lyckades man inte med. I stället kommer nu ett direktiv med miniminivåer på bland annat inflytande och rätt till information.
- Det blir ett visst gnissel när man ska få systemen att gå ihop, men direktivet tillåter viss nationell anpassning, så det kan se väldigt olika ut i olika länder, säger Lena Svenaeus.
Hon har i sin utredning funnit en lucka i svensk lagstiftning i jämförelse med direktivet.
- I 19:e paragrafen i mbl regleras rätten till allomfattande information, som rör bland annat företagets utveckling. I Sverige är den knuten till att det finns kollektivavtal. I direktivet har alla fackliga representanter rätt till fortlöpande information, alltså även på företag där det saknas avtal.
Av rätten till information följer rätten till ledighet när informationen ska ges. Det är på dessa två punkter som svenska medbestämmandelagen föreslås skärpas.
- På alla andra punkter måste jag säga att svensk arbetsrätt är bättre än EG-direktivet, säger Lena Svenaeus.
På måndag ska utredningen presenteras för arbetslivsminister Hans Karlsson. Direktivet ska vara genomfört i mars nästa år.
LINDA SVENSSON
