Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Mari-Ann Krantz kallar arbetstidsutspel provokation

Längre arbetstid men samma lön. Efter ett nytt avtal på Daimler Chrysler i Tyskland har svenska företagsledare fått vittring på en förnyad debatt om konkurrenskraft. Sifs ordförande kallar det en maktdemonstration.<br />
Publicerad
Tidigare i veckan kom fack och ledning på Daimler Chrysler i Tyskland fram till ett nytt avtal som innebär att de anställda behåller sin lön, men jobbar fem timmar mer i veckan. Sten Jakobsson, ABB Sveriges vd, hakade snabbt på och menade att även svenska arbetstider borde ses över. I en intervju i Sveriges Radios Ekot framhöll han de svenska ledighetslagarna, till exempel semesterlagen och lagen om föräldraledighet, som de mest generösa i världen.
- Det är en gammal arbetsgivarsynpunkt. Det är bra att det kommer i dagen, så att gemene man får upp ögonen för hur våra företagsledare resonerar, säger Thord Wedin, Sifs klubbordförande på ABB i Västerås.
Även Scanias vd Leif Östling och Volvos personaldirektör Kjell Svensson har synpunkter på hur man ska göra för att bli mer kostnadseffektiv. Till Dagens Industri säger Leif Östling:
- Vi jobbar för lite i det här landet. Vi behöver jobba 40 till 45 timmar och ha betydligt färre människor i understöd eller sjukskrivna för att klara konkurrensen och välfärden.
Sifs förbundsordförande Mari-Ann Krantz håller inte med.
- Det är enbart provocerande från både Sten Jakobssons och Leif Östlings sida. Det är inte fråga om att hitta någon ny genial idé. Vi måste jobba vidare med det vi har. Behövs det till exempel ytterligare kapital? Har personalen den kompetens som krävs? Dessutom måste vi skapa en arbetsmiljö så att folk orkar med och klarar av att jobba till 65.
Volvos personaldirektör talar om att öka flexibiliteten och vill ha 40 timmars arbetsvecka och större frihet att förlägga arbetstiden när som helst på dygnet.
- Arbetsgivaren har redan i dag all den flexibilitet som kan krävas av tjänstemännen. Vi har oerhört stora övertidsuttag. Vad vi behöver är att sätta oss ned och diskutera mer konstruktivt vad vi kan göra för att bli mer kostnadseffektiva, säger Mari-Ann Krantz.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.