Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ny idé ska lösa övertalighet utan varsel

Företaget Intralets idé går ut på att inom ett nätverk para ihop företag som behöver minska respektive öka personalstyrkan i perioder. På så sätt kan man undvika varsel vid tillfälliga svackor. Men facket är inte odelat positivt.
Publicerad
- Idén är genialisk, men rent ideologiskt tror jag inte på såna här lösningar. Alla såna här konstruktioner riskerar att på sikt urholka arbetsrätten, säger Patrik Troedson, ombudsman på Sif Syd.
Han menar att risken finns att mindre seriösa företag utnyttjar systemet för att bli av med personal som inte är önskvärd.
Även på Handelsanställdas förbund har man uttryckt tveksamhet.
Men Intralet försäkrar att man inte kommer att arbeta med oseriösa arbetsgivare. Företaget ska matcha övertaliga på företag med andra bolag som behöver förstärkning.
- Det sker på frivillig basis, alltid. I varje enskilt fall gör vi en genomlysning av vad Intralet kan bidra med, säger Hasse Anderberg, ansvarig för Intralet Syd.
Omplacering ska även kunna ske om den anställde känner att han eller hon behöver utvecklas och få nya erfarenheter. Lönen och förmånerna, liksom anställningen, kommer att ligga kvar hos den gamla arbetsgivaren. Även så kallade reträttjobb nämns i verksamhetsbeskrivningen som företaget skickat ut. Det innebär att anställda som varit sjukskrivna eller riskerar att bli det ska erbjudas andra, enklare jobb för att undvika sjukfrånvaro.
- Andemeningen är att arbetsmarknaden ska fungera lite smidigare än hittills. Om vi kommer in när ett företag står inför en varselsituation kan vi hjälpa till att undvika uppsägningar till villkor man själv är med och ställer som anställd, säger Hasse Anderberg.
Information om verksamheten har skickats ut till fackförbund och företag. I höst väntar man att det ska dra igång i full skala.
- Det är viktigt som tusan att facken är med. De ska tillvarata sina medlemmars intressen, säger Hasse Anderberg.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.