Efter nära två månaders förhandlingar och ett varsel om övertids- och mertidsblockad strandade fack och arbetsgivare. Finansförbundets krav var löneökningar på 6,8 procent och en individgaranti på 2,95 i ett tvåårigt avtal. Bankinstitutens arbetsgivareorganisation, BAO, hävdade 2,2 respektive 5,8. I det läget kom Medlingsinstitutet in.
- Det var två veckor av torrsim. Medlarna hindrade oss att nå en uppgörelse på de nivåer vi låg. Deras uppfattning är att industriavtalet är riktlinjen, säger Lillemor Smedenvall.
När medlarna förberedde sitt bud uppfattade Finansförbundet att ramen sattes till 1,7 procent utifrån Konjunkturinstitutets beräkning.
- Det var uruselt, sämre än det vi redan hade. Av två onda ting valde vi att fortsatta där vi avbröt, säger Lillemor Smedenvall.
Därmed drogs konfliktvarslet tillbaka och förhandlingarna återupptogs under fredsplikt. Finansförbundet har goda förhoppningar om en uppgörelse på de nivåer som diskuterades innan medlarna kom in. Att uppgörelsen dragit ut på tiden kan dock innebära sämre avtal.
- Risken är att vi kommer närmare 2,2 i individgaranti än 2,95, säger Lillemor Smedenvall.
Finansförbundet har inget att vinna på att invänta industrin, anser hon, men så länge avtalet inte är klart är läget låst. Ambitionen är att nå längre än industriavtalet.
CHRISTINA SWAHN