Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Första arbetsgivaren stämd för brott mot PUL

För första gången stäms nu en arbetsgivare för brott mot personuppgiftslagen, PUL. Coop Sverige krävs på över 2 miljoner kronor för att ha fotograferat anställda och sparat bilderna utan deras samtycke.
Publicerad
Det är Handelsanställdas Förbund, som via förbundsjuristen Mattias Landgren på LO-TCO Rättskydd, stämmer Coop Sverige AB för brott mot personuppgiftslagen.
Lagen ska skydda enskildas personliga integritet.
På Coop Sveriges enhet Distribution & Logistik DT i Växjö har man sedan våren 2003 fotograferat personalen. Bilderna har sedan lagrats i en central server.
- Man har gått runt och tagit foto på alla anställda med en digitalkamera och inte sagt vad man ska ha dem till. När någon ändå så småningom undrat har det kommit fram att det skulle vara till nya ID-brickor, säger Mattias Landgren.
Sedan brickorna gjorts i ordning förstördes inte fotona utan lagrades. Varför har de anställda inte fått veta.
- De är nu oroliga för vad man ska göra med bilderna. Och eftersom man inte informerat om syftet med fotograferingen och lagringen och inte heller fått deras samtycke anser vi att det är ett brott mot PUL.
Handels kräver ett skadestånd på 20 000 kronor per fotograferad medlem; totalt 2 miljoner kronor.
Förbundet anser även att bolaget gjort sig skyldigt till brott mot medbestämmandelagen, mbl, då man inte kallat till förhandling för att informera om fotograferingen och lagringen. Det är en viktig förändring i verksamheten och borde därför ha förhandlats, anser Handels, som kräver ett skadestånd på 150 000 kronor för förbundets räkning.
- Enligt PUL har en enskild rätt att veta vad arbetsgivaren tänker göra med personuppgifter som samlas in och hur de ska lagras. Den enskilde ska kunna säga ja eller nej, säger Mattias Landgren.
- Det blir allt vanligare att företagen övervakar sina anställda, exempelvis genom fotografering eller avlyssning, på ett sätt som strider mot lagen. Kanske beror nonchalansen på att det ännu inte finna några prejudikat och det är viktigt att stävja det här. Annars vet man aldrig var det slutar.

ANITA TÄPP





Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."