Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sanmina flyttar mer utomlands

Det hårt kritiserade amerikanskägda Sanmina-SCI fortsätter lägga ned och flytta produktion till låglöneländer. Denna gång mister 150 personer i Forserum jobbet.
Publicerad
För tre år sedan köpte den amerikanskägda multinationella jätten Sanmina-SCI flera svenska underleverantörer inom telekombranschen och på lastvagnssidan.
Sedan dess har man lagt ned en fabrik i Tenhult, med ett hundratal anställda, och en fabrik i Motala, med över sexhundra anställda. Produktionen i Tenhult flyttades till en fabrik i Ungern. En del av produktionen i Motala hamnade i Sundsvall.
I december förra året fick så de 260 anställda på Sundsvallsfabriken besked om att den läggs ned. En del av produktionen flyttas till låglöneländer.
I samma veva fick man på Segerströms Automotive i Bengtsfors, efter flera års kamp för jobben och ett löfte om försäljning, besked om att verksamheten läggs ned. Den flyttas till Eskilstuna varpå 119 mister jobbet.
Och i torsdags fick de anställda i Forserum veta att 70 tillsvidareanställda plus 80 med visstidsanställning blir arbetslösa. Produktion av basstationer för telekombranschen ska flyttas till fabriken i Ungern. Kvar blir 115 anställda som främst ska arbeta med att utveckla prototyper.
- Men det känns som om allt är på väg att läggas ned. Man har sagt att all telekom ska hamna utanför Sverige, säger Sifs arbetsplatsombud Jan-Olov Wallentin.
Relationen mellan Sanmina-SCI och facken har länge varit ansträngd då facken anser att de amerikanska ägarna inte respekterar den svenska arbetsrätten. Fackordföranden har vittnat om att man försökt lägga munkavle på dem och att de utsatts för regelrätta hot.
Något sådant har man inte upplevt i Forserum, säger Jan-Olov Wallentin.
- Det har väl varit lite si och så vid förhandlingarna. Men man märker att ledningen är väldigt bakbunden. De är bara marionetter för någon uppifrån som bestämmer. Vi har exempelvis krävt information men får den inte. De bara förhalar hela tiden.
Kvar av Sanminas anläggningar i Sverige blir nu, enligt Jan-Olov Wallentin, förutom den återstående produktionen i Forserum, en underleverantör inom telekom i Örnsköldsvik och fabriken i Eskilstuna.

ANITA TÄPP



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.