Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facket anklagar IT-arbetsgivarna för försök till systemskifte

- De vill ha bort alla lönegarantier och föra ned avtalen på lokal nivå, säger Sifs förhandlingsledare Thord Wedin och talar om systemskifte.
Publicerad
Arbetsgivarna inom Almega-IT vill förlänga avtalsperioden och dessutom att avtalet ska kunna sägas upp med bara sex månaders varsel. Man vill inte heller ha någon lönegaranti i avtalet, ett krav som blir svårt för facket att acceptera.
- Det har varit ett ganska styvt krav att man ska ha en lönegaranti, konstaterar Thord Wedin.
Arbetsgivarna vill dessutom att de allmänna villkoren ska fastställas lokalt.
- Det blir en maktförskjutning till arbetsgivarens fördel. På lokal nivå hamnar facket i underläge.
Ett annat krav är att reglerna om visstidsanställningar ska ändras. Arbetsgivarna vill att företaget ska kunna anställa fem personer i upp till tolv månader. Man vill också förändra turordningsreglerna. Dels vill man ändra begreppet "tillräckliga kvalifikationer" till "nödvändiga kvalifikationer", dels vill man kunna skapa nya turordningskretsar lokalt. I dag utgör hela arbetsstället en krets, i framtiden skulle exempelvis sekreterare eller en projektgrupp kunna utgöra en krets.
Slutligen vill man ha en utredning om arbetstider och övertid, enligt arbetsgivarna innebär det nya arbetslivet att arbete kan utföras var och när som helst.
- Det här är en arbetsgivardröm. Det är precis de farhågor vi diskuterat tidigare. Vi står långt ifrån varandra, säger Thord Wedin som poängterar att man ännu inte har fört några diskussioner med vare sig Almega eller inom Sifs egen delegation.
Göran Trogen, Almega IT:s förbundsdirektör, anser att det inte handlar om något systemskifte.
- Den här inriktningen har vi haft i tio år. Vi har haft motsvarande krav i tre omgångar.

NIJKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."