Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

TCO vill införa meddelarskydd i näringslivet för att stoppa skandaler

Stärks meddelarskyddet kan etiken i näringslivet höjas. Det hävdar TCO som kräver ett starkare anställningsskydd. Regeringen vill dock att avtalsvägen prövas först. Men det är ingen fråga som Sif driver.
Publicerad
När oegentligheter i företag uppdagats har det oftast skett sedan någon slagit larm internt. Ingvar Bratt på Bofors och Sara Wägnert på ISS Cares vårdhem Polhemsgården i Solna är bara några av de exempel som TCO:s chefsekonom Roland Spånt nämner.
- Till slut brister det och någon reagerar, säger han.
I dag omfattas offentliganställda av meddelarskyddet som innebär att arbetsgivaren enligt lag inte får efterforska vem som är uppgiftslämnare. Nu vill TCO utvidga det till att gälla hela näringslivet genom att förändra lagen om anställningsskydd. Tanken är att det ska bli svårare att säga upp eller omplacera någon utifrån att den yppat uppgifter om missförhållanden.
- Om det är så att man sägs upp på grund av att man använt yttrandefriheten ska det bli dyrare för företaget, säger Roland Spånt.
Regeringen hänvisade till att detta kan lösas i kollektivavtal. Möjligheter som diskuteras är skyddsregler och etiska bollplank inom företagen.
Men meddelarskydd ingår inte i Sifs avtalskrav.
- Avtalskraven är en spegling av de förberedande diskussionerna i klubbarna, frågan var inte uppe där. Men avtalsmöjligheter finns alltid, säger Mathias Åström som samordnar avtalsrörelsen för Sif.
I näringslivet krockar kraven om meddelarskydd med skyddet för företagshemligheter. Men en lucka finns.
- Arbetstagarna är bundna av lojaliteten att inte skvallra. Men det finns en praxis för kritikrätt, om man är säker på att något är olagligt kan man yppa det utan att riskera att bli uppsagd, säger PTK:s jurist Eva-Helena Kling.
Problemet är att arbetsgivaren kan efterfråga källan.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."