Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

EU:s arbetstidsdirektiv utreds

Allt fler medlemsländer i EU antar lagar som innebär att man inte tillämpar arbetstidsdirektivet. Nu vill EU-kommissionen utreda hur direktivet kan förbättras, uppger de svenska fackens Brysselkontor.
Publicerad
Hittills har Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Spanien och Luxemburg genom lag satt EU:s arbetstidsdirektiv ur spel. Storbritannien försäkrade sig redan vid införandet 1993 om att man fick stå utanför.
I Storbritannien har företag missbrukat undantaget, enligt Brysselkontoret. För att få en anställning har sökande tvingats skriva under avtal där man inte tillämpar arbetstidsreglerna.
Enligt EU-reglerna får veckoarbetstiden inte överstiga 48 timmar. Situationen kompliceras av att EG-domstolen slagit fast att all jourtid ska räknas som arbetad tid.
Nu vill kommissionen att arbetsmarknadens parter ska yttra sig om hur direktivet kan förstärkas. Man vill bland annat ha förslag på hur arbetstid ska definieras och hur man lättare ska kunna kombinera arbete med familjeliv.
Europafacket har tillsatt en arbetsgrupp där bland andra TCO:s Mats Essemyr finns med.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.