Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Swedish Meats sätter stopp för privat surfande

Sedan Swedish Meats misstänkt privat surfande på jobbet genomfördes en undersökning och spärrar till olika sajter installerades. Allt skedde utan fackets vetskap och möjlighet till inflytande.
Publicerad
På Swedish Meats har, precis som på många andra arbetsplatser, saknats en policy för hur arbetsdatorn får nyttjas.
- Någon fick för sig att det surfades för mycket på nätet och så gjorde man den här undersökningen, säger Sifklubbens ordförande Sune Stark.
- Vi har tidigare diskuterat frågor som rör datasäkerheten och de anställdas integritet i det koncernfackliga rådet men den här undersökningen fick vi ingen vetskap om.
Då alla arbetsdatorers Internettrafik kontrollerats meddelade ledningen att det förekommit för mycket privatsurfande. En del anställda ska ha ägnat sig åt det i flera timmar per dag. I maj installerades därför spärrar till fritidsrelaterade sajter på 1 450 datorer på kontoren runt om i Sverige, däribland i Skara.
- Vi känner oss inte kränkta. Några få reagerade negativt i början men nu är det lugnt, säger Sune Stark.
Enligt arbetsrättsjuristen Kurt Junesjö, är rättsläget oklart när det gäller arbetsgivarens rätt att kontrollera anställdas surfande på Internet.
- Men när man gör den här typen av kontroller är det en viktig förändring av förhållanden som arbetsgivaren enligt medbestämmandelagen, mbl är skyldig att förhandla om. Det ska tas upp med facken, som också borde kräva mer inflytande när det gäller kontrollen av anställda.
- Å andra sidan finns ingen lagstiftning som reglerar arbetsgivarens rätt att göra generella flödesmätningar när det handlar om arbetsgivarens utrustning. Arbetsgivaren har alltså rätt att göra den här sortens allmänna kontroller, på samma vis som han exempelvis har rätt att granska räkningar för anställdas mobiltelefoner.
Om arbetsgivaren däremot vill kontrollera hur enskilda surfar på nätet så regleras det enligt personuppgiftslagen, PUL.
- För att få göra en registersökning måste man då både uppge ändamålet och inhämta den enskildes samtycke, säger Kurt Junesjö.
Han anser att en policy för hur arbetsdatorer får användas borde finnas på varje arbetsplats.
- Enligt min åsikt borde det upprättas kollektivavtal för det.
Swedish Meats ledning hävdar att enskilda individers surfande på nätet aldrig undersökts och Sune Stark har inga större invändningar mot det som hänt.
- Visst önskar jag att vi hade haft en diskussion om undersökningen och kanske borde vi också ha mbl-förhandlat. Men ibland blir man tagen på sängen då det uppstår problem och det positiva är ändå att vi nu fått en policy, vilket vi länge efterlyst.
- Nu är korten lagda på bordet och vi har accepterat det här eftersom vi inte heller anser att privat surfning har på jobbet att göra, säger Sune Stark.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Chef får halv miljon – efter att ha fått sparken

En ekonomichef på ett byggbolag blev avskedad. På helt felaktiga grunder ansåg han och Unionen, som tog fallet till domstol. Nu är parterna överens om förlikning, som ger mannen 500 000 kronor.
Sandra Lund Publicerad 19 maj 2026, kl 06:02
En persons hand syns i bild, den signerar ett dokument
Den ekonomichef som blev avskedad får nu en halv miljon kronor efter en förlikning mellan fack och arbetsgivare. Foto: Jessica Gow/TT

Mannen hade knappt jobbat i ett halvår på bolaget, där han skulle ansvara bland annat för budgetering och affärsutveckling. Ett halvår senare ville bolaget köpa ut honom, men han vägrade.

Då inledde arbetsgivaren en process för att bli av med honom. Orsaken till det ska ha varit olika syn på vem som egentligen skrivit under en blankett, som skulle skickas in till ett fondbolag där vissa anställda hade sina pensionsförsäkringar. Bolaget anser att chefen förfalskat vd:ns namnteckning.

Får en halv miljon efter förlikning

Ekonomichefen och hans fackförbund Unionen menar att det inte stämmer, och att chefen saknade skäl att sparka honom. Därför stämde man bolaget till Arbetsdomstolen (AD), vilket Kollega tidigare berättat.

Unionen yrkade då på dryga 160 000 kronor för bland annat utebliven lön, tjänstepension och bilförmån. 

Samt ett allmänt skadestånd på 190 000 kronor.

Nu har parterna i stället kommit överens i en så kallad förlikning. Mannen får nu 500 000 kronor.