Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sif vill besätta tomma platser i bolagsstyrelser

En majoritet av börsbolagen saknar fackliga ledamöter i styrelsen. Nu vill Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt satsa på uppsökande verksamhet för att öka inflytandet.
Publicerad
192 av Stockholmsbörsens 312 bolag saknar fackliga representanter i styrelsen, visar en genomgång gjord av Svenska Dagbladet. Framförallt gäller det de yngre och tjänstemannadominerade företagen.
Genant, tycker Lars-Bonny Ramstedt som inte tror att det ser annorlunda ut i icke börsnoterade bolag.
- Ett av våra viktigaste krav är att stärka det lokala fackliga inflytandet - och så utnyttjar vi inte det inflytande vi har. Det är knallviktigt att vara aktiv på bolagsstyrelsenivå och ha en bra kunskap om bolaget och dess ekonomi. Facket blir då en naturlig del av företaget och kan förändra verksamhetens inriktning.
För Sif finns anledning att idka självkritik, anser Lars-Bonny Ramstedt. Enligt honom har facket inte varit tillräckligt uppmärksam på utvecklingen och inte heller lagt ned tillräckligt med engagemang i frågan.
Efter vårens avtalsrörelse vill han därför se en satsning på att öka det fackliga deltagandet i styrelserna.
- Vi kommer att fortsätta analysen om var vi har möjlighet att ha bolagsstyrelserepresentation och var vi inte har det. Det kommer att behövas uppsökande verksamhet för att få snurr på det.
De anställda har rätt till representation i alla företag med minst 25 anställda. Det är facket som ska ta initiativet, arbetsgivaren är inte skyldig att bjuda in de anställda i styrelsearbetet.
En enkätundersökning av Arbetslivsinstitutet för några år sedan visade att majoriteten av företagsledarna är positiva till det fackliga deltagandet i styrelserna och anser att den är en tillgång för företaget. Enligt undersökningen är fackets representanter ofta aktiva när det gäller personalfrågor, produktions- och arbetsmiljöfrågor och övergripande omorganisation. I övrigt är de ganska passiva i styrelsearbetet. Endast i tre procent av företagen ställer personalrepresentanterna krav på vad som ska utredas och vilka förslag som ska läggas fram.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.