kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

Sif hjälper klubbar förhandla internationellt

Sif har inrättat en särskild grupp som ska arbeta med internationella förhandlingsfrågor: Förhandlingsenhetens Europa Grupp (FEG). Gruppen ska bland annat stötta Sifklubbar i internationella företag.
Publicerad
- I och med att fler globala koncerner etableras behöver vi personer som är kunniga på den typen av företagande eftersom det kräver särskilda förhandlingar, säger FEGs ordförande Mathias Åström.
Många Sifmedlemmar är anställda i internationella koncerner. I Sverige finns, sedan 1996, en lag som säger att företag med fler än tusen anställda i minst två länder måste tillsätta ett företagsråd som bland annat ska informera de anställda om företagets verksamhet. Dessutom har man i företagsrådet rätt till interna överläggningar och diskussioner med fackliga kollegor i andra länder.
- ABB har till exempel ett företagsråd eftersom de har anställda i flera länder. Vi ska kunna stötta och hjälpa klubbarna vid olika förhandlingar och även med det fackliga arbetet inom företagsrådet, säger Mathias Åström.
Ekonomihistorikern Sofia Murhem har i en avhandling riktat kritik mot det svenska fackarbetet i Europa. Hon menar att facken snarare värnar om det som är än att de ser framåt. Mathias Åström håller med till viss del och påpekar att alla europeiska fack är en spegelbild av landets sätt att vara.
- Vi har av tradition bilden av att Sverige har lyckats och att andra länder bör kalkera svenska framgångar, men nu är det dags att konstatera att vi inte är bäst. Vi har mycket att lära av andra länder, särskilt i fackliga sammanhang.
FEG ska verka i flera internationella sammanhang, till exempel i Europafacket, för att bättre kunna hjälpa medlemmarna.
- Förr gick arbetaren till brukspatron med sina problem eller frågor, i dag är brukspatron platschef och tar sina order från Dallas, därför behövs landsöverskridande information, säger Mathias Åström.


MARIKA THORN GILLSTRÖM

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även