Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svårt enas om invandraravtal

I våras föddes tanken om ett gemensamt integrationsavtal för arbetsgivare och fackförbund inom industrin, men avtalet är ännu inte klart. Man har svårt att hitta en modell som håller.
Publicerad
- Vi är överens om hur avtalet ska se ut, vi har tagit fram ett förslag. Det vi möjligen är oense om är den rent juridiska utformningen, säger Magnus Hildebrand från Sifs förhandlingsenhet.
Enligt förslaget ska invandrare kunna arbeta under en tidsbegränsad period och få yrkesutbildning, språkundervisning, fadderverksamhet och lön. På så sätt får nyanlända invandrare hjälp att komma in på arbetsmarknaden och i samhället samtidigt som industrierna får extra arbetskraft.
Pappers och Industrifacket har för tillfället hoppat av diskussionerna. Enligt Lennart Olovsson, avtalssekreterare på Pappers, är förbundet positivt till ett integrationsavtal men han ser stora svårigheter med att få ner det på papper.
- Vi är överens om mål och syfte men bland annat frågor som vem som ska omfattas av avtalet är svåra att lösa. Häromdagen pratade jag med Sifs Lars-Bonny Ramstedt som sa till mig att jag skulle vara glad som tar det lugnt med avtalet.
Industrifackets avtalssekreterare Kurt Walther säger att förbundet avvaktar med avtalet tillsvidare.
- Vad jag har förstått blir det inget gemensamt avtal och det verkar som om flera förbund arbetar var och en för sig, säger han.
Men samarbetet mellan Sif, Civilingenjörsförbundet, Metall, Metallgruppen och Teknikföretagen går framåt enligt Magnus Hildebrand.
- Vi vill fortsätta att söka en bra lösning och på sikt tror vi ändå att det är möjligt med ett samarbete över gränserna.


MARIKA THORN GILLSTRÖM

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

UPPDATERAD 4 maj 2026.
Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars process har pågått sedan 2023.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Beslutet innebär att Kim Beligantols mål kommer att tas upp i Arbetsdomstolen i slutet av augusti. Han är lättad över beskedet men har upplevt den tre år långa väntan som påfrestande.

– Det har inneburit en osäkerhet kring hur jag ska planera min framtid, eftersom jag inte vet hur tvisten kommer att sluta.  Att vänta har påverkat mig mentalt i form av stress och oro. Oenigheten i sig har också varit påfrestande, eftersom den rör min och familjens trygghet, säger han.

– Självklart är jag glad att målet blir prövat men att möta de där människorna igen är inget jag längtar efter. 

AD: ”Vi är nöjda”

Lars Dirke, ordförande för Arbetsdomstolen, säger till Arbetet att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till tidningen.