Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facket tappar stort bland unga

Under 1990-talets sista hälft minskade andelen av de yngsta tjänstemännen som var med i facket med 14 procentenheter.
Publicerad
Både bland arbetare och tjänstemän är det de mellan 16-24 år, som facket tappar mest. Mot mitten av 90-talet steg anslutningsgraden för att sedan sjunka brant. För arbetarna har den nedåtgående trenden fortsatt, visar siffror från LO.
- Jag har en känsla av att det är samma tendens, men kanske inte samma styrka bland tjänstemännen, säger LO:s utredare Sven Nelander.
1995 var 66,3 procent av de yngsta tjänstemännen med i facket. Fem år senare var siffran nere på 52,3 procent. Bland männen i gruppen var organisationsgraden så låg som 45,4 procent.
- Krisen på arbetsmarknaden under början på 90-talet gav en uppgång. Då tyckte man att det var bra att vara med i facket. När det blir bättre tider klarade man sig själv.
Nu har tappet visat sig sprida sig uppåt i åldrarna, vilket är alarmerande anser Sven Nelander som skulle vilja se nya former för fackligt medlemskap speciellt för unga som utgår från deras behov.
- Ungdomar pendlar ofta mellan olika saker. De har tillfälliga anställningar, är arbetslösa eller studerar, och tycker inte att det är någon idé att vara med i facket.
För samtliga tjänstemän har organisationsgraden sjunkit med 4,4 procentenheter de senaste 10 åren. I dag är 79,2 procent med i facket. I viss mån har nedgången lindrats av en ökning inom IT-och telekomindustrin.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."