Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

EU:s nya grundlag hotar kollektivavtalen

Tillsammans med Danmark, Finland och Nederländerna försöker Sverige värna kollektivavtalen i EU:s nya grundlag. Förslaget hindrar nämligen att EU-lagstiftning införs genom kollektivavtal.
Publicerad
I förslaget till EU:s nya grundlag försvinner förordningar och direktiv för att ersättas av europeiska lagar och ramlagar. Med den skrivning som finns nu utesluts möjligheten att i kollektivavtal på nationell nivå införa EU-rätt som har sin bakgrund i ramavtal på europeisk nivå. Sådana avtal har tidigare ingåtts om bland annat föräldraledighet, deltidsarbete, distansarbete och tidsbegränsade anställningar. Genom direktiv har dessa blivit bindande för medlemsstaterna.
Nu har den svenska regeringen påpekat att det behövs en teknisk-juridisk översyn av EU:s nya grundlag.
- Sverige har sagt att man måste kunna implementera rättsakter via kollektivavtal. Vi är övertygade om att den här förändringen inte är avsiktlig utan en följd av andra ändringar i fördraget, säger Anna Odhner på Näringsdepartementet.
Den tidspress som den nya grundlagen tas fram under kan vara en förklaring. Tidspressen kan också göra det svårare för Sverige att få gehör för ändringskraven. Få andra länder har intresse för frågan eftersom kollektivavtalen inte har samma status hos dem.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Chef får halv miljon – efter att ha fått sparken

En ekonomichef på ett byggbolag blev avskedad. På helt felaktiga grunder ansåg han och Unionen, som tog fallet till domstol. Nu är parterna överens om förlikning, som ger mannen 500 000 kronor.
Sandra Lund Publicerad 19 maj 2026, kl 06:02
En persons hand syns i bild, den signerar ett dokument
Den ekonomichef som blev avskedad får nu en halv miljon kronor efter en förlikning mellan fack och arbetsgivare. Foto: Jessica Gow/TT

Mannen hade knappt jobbat i ett halvår på bolaget, där han skulle ansvara bland annat för budgetering och affärsutveckling. Ett halvår senare ville bolaget köpa ut honom, men han vägrade.

Då inledde arbetsgivaren en process för att bli av med honom. Orsaken till det ska ha varit olika syn på vem som egentligen skrivit under en blankett, som skulle skickas in till ett fondbolag där vissa anställda hade sina pensionsförsäkringar. Bolaget anser att chefen förfalskat vd:ns namnteckning.

Får en halv miljon efter förlikning

Ekonomichefen och hans fackförbund Unionen menar att det inte stämmer, och att chefen saknade skäl att sparka honom. Därför stämde man bolaget till Arbetsdomstolen (AD), vilket Kollega tidigare berättat.

Unionen yrkade då på dryga 160 000 kronor för bland annat utebliven lön, tjänstepension och bilförmån. 

Samt ett allmänt skadestånd på 190 000 kronor.

Nu har parterna i stället kommit överens i en så kallad förlikning. Mannen får nu 500 000 kronor.