Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

LO vill ha ökad invandring av arbetskraft

Fler från andra länder ska komma hit för att arbeta, anser LO. Samtidigt ställs krav på ordning och reda på arbetsmarknaden. Syftet är att undvika utnyttjande av arbetskraft och lönedumpning. Sif instämmer och betonar vikten av avtal.
Publicerad
När fyrtiotalisterna går i pension blir det brist på arbetskraft, tror LO och förespråkar ökad rörlighet på arbetsmarknaden och arbetskraftsinvandring.
Medborgarna i EU:s nya medlemsländer ska ha möjlighet att ta jobb i andra länder utan några övergångsregler. Men detta kräver ökade insatser både från fack, arbetsgivare och myndigheter för ordning och reda på arbetsmarknaden. Om det inte lyckas är LO berett att ompröva sin inställning.
- Arbetskraften ska inte sälja sig till lägre pris. Arbetstagarnas ställning på arbetsmarknaden stärks, säger LO:s chefsekonom Dan Andersson.
I dag är svartjobb och illegal arbetskraftsinvandring vanligt i restaurangbranschen, transportnäringen och byggsektorn. I förra veckan uppdagades att slovakiska byggnadsarbetare jobbade för löner långt under kollektivavtalet på SSAB i Luleå. Något som Sifklubben tog avstånd från. Eva Avner, Sifombudsman med ansvar för mångfald, betonar att det inte bara är de med insyn i upphandlingen som har ansvar, utan alla.
- Man har ett yrkesetiskt ansvar som person. Om man anser något vara etisk oriktigt kan man gå till Sifklubben och diskutera frågan, säger Eva Avner.
Avtalen är en viktig garanti för alla, anser hon.
- När det kommer in arbetskraft på en arbetsplats ska den också följa avtalen. Ingen ska gå under minimilönerna. Det är arbetsuppgiften som avgör lönen, poängterar Avner.
Nätverket Fackligt aktiva invandrare, FAI, har tidigare avvisat fri arbetskraftsinvandring då de ser en risk att det bara skulle gynna de framgångsrika. I dag finns en grupp invandrare som har svårt att få jobb i Sverige. Eva Avner ser dock ingen motsättning.
- Det är absurt att så många inte har jobb. Flera Sifprojekt arbetar med rekrytering, vi behöver arbeta med att få arbetsplatser att öppna sig.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."